Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

 

V ä g e n

När man är ute och kör bil har vi ett antal trafikregler som vi måste hålla oss till, eller hur? Om vi inte skulle göra det skulle det fort bli kaos. Vid sidan av vägen står det också en mängd trafikmärken som ger oss information om hur man ska åka för att komma rätt, information om vägens beskaffenhet osv. Det finns varningsskyltar, förbudsskyltar, påbudsskyltar och allt vad det nu heter.

Livet kan också sägas vara en färd längs en väg. Här nedan kan du, med hjälp av några trafikmärken, läsa några tankar om denna färd. Denna betraktelse utgår från det Bibelställe där Jesus sa: "Gå in genom den trånga porten. Ty den port är vid och den väg är bred som leder till fördärvet, och det är många som går in genom den. men den port är trång och den väg är smal som leder till livet, och det är få som finner den." (Matt 7:13-14)


Livet är som en resa och förr eller senare kommer vi att komma till en vägkorsning, ett tillfälle där vi ställs inför ett beslut. Vilken väg vill jag följa? Ja, då måste vi fråga oss själva – vart vill jag? Vill jag följa vägen som leder till livet, eller vägen som leder till fördärvet?

 

Det är många som följer den breda vägen, tyvärr, som bara följer med strömmen. Den vägen är snabb, bred, rak och bekväm, men egentligen, varför ska vi följa den när den leder fel? Jag menar – vem vill till fördärvet?

 

Livets väg är annorlunda. Den är smal och krokig och det är inte alltid lätt att åka efter den vägen, men det spelar mindre roll, eftersom den leder till Livet. Det är detta vägval vi måste göra, var och en. Den breda eller den smala vägen. Båda valen har konsekvenser som vi förstår, en lätt eller en svår resa. Men frågan vi måste ställa oss är alltså vart vi vill – till det eviga livet, eller till det eviga fördärvet. Låt alltid målet för resan vara i fokus – Livet eller fördärvet.

 

Stopp!! Hörde du inte? Det handlar om Livet eller Fördärvet. Tänk igenom konsekvenserna av ditt vägval.

 

Man kan tala mycket om den breda vägen. Det ska vi inte göra nu och här, bara konstatera att den leder till fördärvet. Den slutar med katastrof!

 

Vi lämnar därför den breda vägen och koncentrerar oss på den smala vägen, den som leder till Livet. Men vad är då denna väg? Jesus säger: "Jag är Vägen, Sanningen och Livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig" (Joh 14:6). Det är alltså Jesus som är Vägen, det är Honom vi ska följa för att komma rätt. Det är en enskild väg, vilket i detta fall betyder att det är bara du själv som kan ta beslutet över ditt liv och ditt vägval.

 

När vi har valt att följa Jesus, att slå in på evighetens väg får vi räkna med att vägen snabbt blir smalare. Det finns saker och ting som inte är bra för oss och dessa bör vi undvika. Det kan finnas saker i ditt liv som hindrar dig från att leva som kristen, som hindrar dig i din kontakt med Gud och det är detta som den smalare vägen innebär. Det betyder inte nödvändigtvis att det blir tråkigare. Själv tycker jag ofta att de smala och kurviga vägarna är roligare att köra.

 

Vägen blir alltså smalare och därför bör vi också sakta ner på tempot lite. Den här skylten betyder inte att vi måste vänta tills vi blir 70 år innan vi följer Jesus på den smala vägen, utan handlar alltså om det tempo som vi har i vårt samhälle. Vi stressar på så mycket att vi aldrig hinner eller orkar tänka på oss själva, på varann och allra minst på Gud. När vi håller för hög fart ökar riskerna markant och det är troligt att vi till slut kraschar.

 

Nej, sakta ner på tempot. Ta gärna en paus, hitta en rastplats, en plats där du kan vila och hämta ny kraft. Här kan du reflektera över livet. På rastplatsen kan du också studera vägkartan och fundera över vägvalet.

  

Jag tror att bästa rastplatsen är i kyrkan på en gudstjänst. Gudstjänsten är tänkt att vara en mötesplats där vi möter varann och Gud. Jesus har lovat att på ett speciellt sätt vara mitt ibland dem som samlas i hans namn. Borde vi inte därför gå till kyrkan med större förväntningar än vi gör?

 

Kyrkan kan också sägas vara en plats där vägarbete pågår. Här är det tillåtet att prata om Vägen. Här får vi samtala om livet, om dess glädjeämnen och om det som är jobbigt. Vi behöver inte gå ensamma. Vi är många som går på samma väg, därför kan vi också få vägledning från de som gått en bit längre. Här kan vi hjälpa varann och göra vägen lättare att gå på. Vi får visa varann omsorg och stödja varann genom att be för varann.

 

Det är däremot inte tänkt att vi ska parkera inne i kyrkan. Där får vi hämta den kraft vi behöver, men sen ska vi ut i vardagen igen och vara bland våra vänner och arbetskamrater. Det dyker alltid upp tillfällen att berätta om din tro för dem. Men känn aldrig pressen att vara nån annan än den du är. Ett ärligt svar på en ärlig fråga är vad som krävs. Då blir du respekterad och kan genom ditt sätt att vara hjälpa dem att finna den rätta vägen.

 

När jag är ute och kör bil och ska till ett ställe där jag inte har varit förut så händer det ibland att jag missar avtagsvägen. Men då är det ju bara att vända om och se till att hamna rätt nästa gång. Så är det också när vi åker på livets väg. Ibland kan vi hamna fel, men då får vi göra en U-sväng. Den här skylten gäller alltså inte! Vi får vända om, be Gud om förlåtelse när nåt har gått snett, och så fortsätta att färdas på vägen som leder till livet.

 

Många hävdar att Livets väg är en återvänds-gränd, att det inte finns nåt mer. Jesus säger: "Känn ingen oro. Tro på Gud och tro på mig. I min Faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så skall jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att också ni skall vara där jag är". Platsen han pratar om är himlen. Där står ett rum och väntar på dig. Vägen har tidigare varit stängd och döden har varit slutpunkten för våra liv. Då var livets väg en återvändsgränd, men nu är leder den till paradiset, när vi följer Jesus. .

 

Porten till himlen står öppen genom Jesu död och uppståndelse. När du följer Jesus är du inne på huvudleden.

 

Lita därför på Jesus och låt Honom leda dig på vägen till himlen, ända till övergångsstället. Jesus har lovat att vara med dig alla dagar till tidens slut (Matt 28:20). Det kan du lita på.

 

Det innebär att du aldrig är ensam. Han går vid din sida. Han kommer aldrig att lämna dig. Även om vägen som leder till livet är smal och krokig och många gånger jobbig att färdas på så är du ju på inne på rätt väg. Passa på att njuta av vandringen tillsammans med Jesus!

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2016