Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

 

P r e d i k o a r k i v e t

[Tillbaka till predikoarkivets huvudsida]


Nyårsdagen
Högmässa Piteå kyrka
1 januari 2010
Tema: I Jesu namn
Gudstjänstens tema: Nådutgång
Text: Jes 49:13-16


Igår på nyårsbönen predikade jag över temat ”Nådutgång” och jag utlovade då en fortsättning med rubriken ”Nådingång”. Men innan jag börjar med det vill jag ta en snabbresumé av gårdagens tema, eftersom de hör ihop.

Nådutgången handlar givetvis om den vidöppna Pärleporten vid livets slut. Men nådutgången handlar lika mycket om de möjligheter som finns mitt i livet. Jag pratade bland annat om att vi behöver en utrymningsplan för våra liv, en genomtänkt handlingsplan som på nåt sätt sitter i ryggmärgen och fungerar när det inträffar något i livet som vi inte klarar av att hantera.

Denna plan handlar om att komma till Jesus, att han vill ta hand om oss och de faror som finns, det som hotar att förstöra våra liv. Det kan handla om synden, döden, maktlöshet, mindervärdighetskänslor och hopplöshet, till exempel. Detta kan vara stora problem för oss, men de är inga problem för Jesus. Han tar hand om dem och visar återigen att han är vår nådutgång.

Men vi pratade också om att det är viktigt att inte blockera nådutgången och det största problemet för oss är vårt jag, vårt ego, som alltför ofta står i vägen för oss när vi egentligen behöver Jesus.

Det sista jag sa var att det inte måste inträffa en katastrof för att du ska få använda dig av nådutgången. Nådutgången är inte det sista halmstrået, utan det är huvudingången till det nya livet vi får leva tillsammans med Jesus.

Ungefär där landade vi igår under temat ”Nådutgång”. Idag kommer alltså fortsättningen när vi ska prata om ”Nådingång”. Det hela knyts egentligen ihop med följande mening, som både innehåller rim och reson: Vi fick avsluta förra året i nådens famn och vi får påbörja det nya året i Jesu namn.

 

I Jesu namn
För det är i Jesu namn allting börjar. Det är i Jesu namn som alla möjligheterna finns till det nya livet, det liv som Jesus gjort möjligt genom sin död och uppståndelse.

Paulus skriver i Filipperbrevet: ”Han ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors. Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn, för att alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära.” (Fil 2:6-11)

Det här är grunden: Jesu lydnad, som ledde till hans död och uppståndelse. Det har gett honom namnet som står över alla andra namn och det står att ”Var och en som åkallar Herrens namn skall bli räddad.” (Rom 10:13)

Alltså: Var och en av oss som går in genom ”Nådingången” får ta emot frälsningen från Jesus själv. Det nya oförstörbara livet som han har uppenbarat, har han också gjort tillgängligt för oss. Vi behöver bara åkalla Herrens namn, ropa ”Jesus”, vare sig vi är i nöd eller inte.

Se, jag gör allting nytt” (Upp 21:5), står det i Uppenbarelseboken. Livets förutsättningar har helt förändrats. Döden har inte längre sista ordet. Synden har ingen makt över oss. Vi behöver inte vara rädda, eftersom Jesus är med oss. Och så vidare.

Innan jag fortsätter måste jag säga nåt viktigt. I och för sig är allting viktigt, men förutsättningen för att du ska kunna ta emot det nya livet är ju Jesus själv. Det är han som kallar oss ut ur det förgängliga livet och som leder oss till nådingången. Det är han som har öppnat porten. Ja, det är Jesus som är nådingången. Det finns inga genvägar eller andra vägar. Han säger: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig” (Joh 14:6)

Vi behöver bara ta tag i hans utsträckta hand, så kommer han att leda oss dit där vi hör hemma, innanför nådingången. Även detta är nåd. Det är ingenting som vi kan ta oss eller göra oss förtjänta av. Det är en gåva från Gud.

 

Livet innanför nådingången
Vad innebär då detta nya liv som vi får leva tillsammans med Jesus? Vad innehåller det liv som finns innanför nådingången?

Ja, frälsningen har vi redan nämnt, men jag ska läsa ett bibelord som visar på ytterligare dimensioner. Det är från Romarbrevet: ”Ni har inte fått en ande som gör er till slavar så att ni måste leva i fruktan igen; ni har fått en ande som ger söners rätt så att vi kan ropa: ”Abba! Fader!” Anden själv vittnar tillsammans med vår ande om att vi är Guds barn. Men är vi barn, då är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar.” (Rom 8:15-17a)

Här ser vi fler dimensioner om livet innan för nådingången: Vi är Guds barn, vilket innebär att vi också har arvsrätt. Vi ska få ärva himmelriket. Den Helige Ande bor i oss och påminner oss om detta, påminner oss om vår tillhörighet – och ger oss möjligheter till förskott på arvet redan här i livet.

Det handlar också om frihet, kunde vi läsa. Vi är inte längre slavar under synden och andra slavdrivare, utan är fria att leva. Glöm bara inte bort att friheten består så länge du är i Jesu närhet. Däremot måste jag stryka under att du är Guds barn även om du för en tid skulle hamna på fel sida av nådingången. Genom dopet har du din tillhörighet. Vägen tillbaka till nådens famn är alltid öppen.

Innanför portarna finns det däremot ett mycket större beskydd. Vi kan läsa i Psaltarens 121:a kapitel: ”Herren bevarar dig, i hans skugga får du vandra, han går vid din sida. Solen skall inte skada dig om dagen, inte månen om natten. Herren bevarar dig från allt ont, från allt som hotar ditt liv. Herren skall bevara dig i livets alla skiften, nu och för evigt.” (Ps 121:5-8)

Det handlar också om kärlek och omsorg. Vi läste i dagens gammaltestamentliga text att Guds kärlek är som en moders kärlek: ”Glömmer en kvinna sitt lilla barn, bryr hon sig inte om den hon själv har fött? Och även om hon skulle glömma, glömmer jag aldrig dig. Nej, ditt namn är skrivet i mina händer.” (Jes 49:15-16a)

Livet innanför nådingången handlar också om glädje och frid. Jag läser ur Filipperbrevet 4: ”Gläd er alltid i Herren. Än en gång vill jag säga: gläd er. Låt alla människor se hur fördragsamma ni är. Herren är nära. Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus.” (Fil 4:4-7)

Nej, vi behöver inte heller oroa oss. Gud är nära och vet vad vi behöver. Även om vi inte är garanterade ett bekymmersfritt liv, där alla sjukdomar blir botade, så finns i alla fall möjligheten till helande. Jesus har den makten, men ännu viktigare: Han är med oss i lidandet. Han ger oss kraft och mod att klara av att leva med vår sjukdom.

Paulus, som ju verkligen levde innanför nådingången var även han drabbad av sjukdom. Han skriver: ”Tre gånger har jag bett Herren att den skall lämna mig i fred. Men han svarade: ”Min nåd är allt du behöver.” Ja, i svagheten blir kraften störst. Därför vill jag helst skryta med min svaghet, så att Kristi kraft kan omsluta mig.” (2 Kor 12:8-9)

Min nåd är allt du behöver” – Ja, så är det ju! Återigen påminns vi om nåden, att allt är en gåva från Gud. Det öppnar nya perspektiv för oss. Det nya livet handlar verkligen inte om pengar och framgångar på världens arenor. Nådingången handlar om att få leva ett liv tillsammans med Jesus Kristus, himlens och jordens herre – och vi har nåden att få inleda detta nya år tillsammans med honom.

Varje dag är som ett blankt blad. Det ska bli intressant att se vad han har i beredskap för oss. Det enda vi vet är att han vill fylla det med sin nåd och sin välsignelse.

Som det står i Klagovisorna: ”Herrens nåd tar inte slut, hans barmhärtighet upphör aldrig. Varje morgon är den ny — stor är din trofasthet” (Klag 3:22-23).

Ja, Herre: ”Mätta oss var morgon med din nåd, så får vi jubla av glädje i alla våra dagar.” (Ps 90:12)

För att nu sammanfatta vad nådingången handlar om: Jesus är nådingången. Genom honom får vi nåden att ta emot det nya livet. Det handlar om frälsningen, barnaskapet, arvet som väntar, frihet, beskydd, kärlek och omsorg, glädje och frid. Vi behöver inte heller oroa oss. Det finns möjlighet till helande, men samtidigt kraft och mod att leva med sjukdomar och annat. ”Min nåd är allt du behöver”.

Jag avslutar predikan med att läsa några verser ur Psaltarens 36:e kapitel: ”Din nåd är dyrbar, o Gud, i dina vingars skugga finner människor tillflykt. De får njuta överflödet i ditt hus, i din glädjes strömmar stillas deras törst. Ty hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus.” (Ps 36:8-10)

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2016