Startsidan


Service:
 Predikan
 Postillan
 Guldkorn
 Bibelord
 Kristen musik
 Statistikarkiv
 Eng. fotboll
 Bröllopsvärd?

 

K r i s t e n   m u s i k

I mitten av 90-talet skrev jag en artikel i den saligt avsomnade tidningen "Myggstiftet" om kristen musik. Här är den texten + lite mer material. Den är inte alls heltäckande, tyvärr, för det händer rätt mycket på den kristna musikfronten...

[Krönika] [Presentation av bra kristna artister och band] [Recensioner] [Länkar]


Krönika

Är s k ”kristen musik” mossig, ointressant och hopplöst ute? Jag har personligen tyckt det under nästan hela åttiotalet och första delen av nittiotalet. Antingen har musiken varit passé eller också har texterna varit flummiga och intetsägande - och frågan är vad som är värre...

Vi måste först och främst slå fast att det inte finns nån speciell kristen musik, eftersom musiken i sig är rätt så neutral. Frågan är nog snarare vad artisterna bär fram för budskap i helheten, genom musiken, i texter och sin egen image. Om man vill förmedla sin kristna tro så handlar det inte bara om att framföra en text. Det är helheten som är det viktiga. Vad får vi för känsla när vi hör och ser artisterna? Har de nånting att komma med? Annars finns det tillräckligt många bra profana artister att lyssna på. Text, musik och image går hand i hand och bär tillsammans fram det bestående budskapet. Utan ett tilltalande helhetsbudskap har inte kristna artister nånting att säga mig personligen. Det blir i det närmaste ointressant.

Men saker har hänt de senaste åren. Länge har helhetsbudskapet varit allmänt otydligt och utslätat, med några få undantag, men på senare år har fler och fler kristna artister börjat stå upp för sin tro och förmedla det oslagbara budskapet via sina texter och hela sin attityd. När detta dessutom kommer förpackat i en läcker, up-to-date, musik så blir det hela så otroligt bra. Äntligen är kristna grupper och artister med och surfar på samma våg som ”normala” artister och har dessutom nånting att säga. Äntligen har jag som kristen nånting extra att lyssna på.

Jag lyssnar mycket på musik, all möjlig musik, men det senaste åren har CD-spelaren i det närmaste totalt dominerats av kristen rock, pop, techno, eurodance, hip-hop, rap, fusion och gospel. Det har varit ett lyft på många sätt och jag skulle längre ned på sidan lite kort vilja presentera de bästa artisterna och recensera lite skivor.

Sammanfattningsvis kan jag bara säga: Börja lyssna på kristen musik! Det finns kristna företrädare i alla musikstilar. Det budskap de bär fram tillför själva musiken en dimension som inte profana artister kan ge. Köp gärna nån av WOW-samlingarna som ger ett bra övergripande svep över olika artister och stilar. Hör gärna av dig om du vill ha fler tips!

 

Presentation av bra kristna artister
och band

dc Talk
Detta är den absoluta favoritgruppen och har så varit under större delen av 90-talet. I takt med att deras stil har förändrats har även min musiksmak förändrats. I början var det mer soul-hip-hop-rap-stuket, men nu är det modern pop/rock som gäller. De har mycket bra texter och när de fulländar musiken och lyfter den till aldrig anade höjder går det inte att sluta lyssna och fascineras. I'm a Jesus Freak too!!

Medlemmar:
Toby McKeehan - sång, rap
Michael Tait - sång
Kevin Max - sång

Hemsida:
www.dctalk.com

Skivor:
dc Talk (1989) [recension]
Nu Thang (1990) [recension]
Free At Last (1992) [recension]
Jesus Freak (1995) [recension]
Welcome To The Freak Show (1997) [recension]
Supernatural (1998) [recension]

Deras bästa låtar:
1. Jesus Freak
2. Day By Day
3. So Help Me God
4. Free At Last
5. In The Light

 

Audio Adrenaline
Audio Adrenaline ligger i alternativefacket och blandar stilarna friskt, även om de på senare skivor börjar närma sig mer rak rock. Derar humor är värd att nämnas. Vem skulle annars på sin första skiva, med en "speed-trash-metalvariant" våga att totalt såga övriga religioners företrädare med texten: ”Buddah was a fat man - so what! Muhammed thought he had a plan - I guess not! A hindu god is an old cow. You can be a god if you knew how! My God died on the cross. My God died on the cross. My God died on the cross - but He lives!”? Jag har aldrig hört dess like! Det var med skräckblandad förtjusning jag hörde dem första gången och de har inte blivit sämre med åren. Ett av de absolut bästa banden!

Medlemmar:
Mark Stuart - sång
Will McGinniss - bas
Bob Herdman - keyboards , gitarr
Tyler Burkum - gitarr
Ben Cissell - trummor

Hemsida:
www.audioa.com

Skivor:
Audio Adrenaline (1992) [recension]
Don't Censor Me (1993) [recension]
Live Bootleg (1995) [recension]
Bloom (1996) [recension]
Some Kind Of Zombie (1997) [recension]
Underdog (1999) [recension]

Deras bästa låtar:
1. Some Kind Of Zombie
2. Jesus And The California Kid
3. Big House
4. Mighty Good Leader
5. Get Down

 

Newsboys
Newsboys kommer från Australien och har alltid varit en av mina favoritgrupper. Grunden för musiken ligger i rocken, men man tillåter sig gärna andra influenser. Men det är nog texterna som har fångat mig mest. De är raka och är kryddade med en mycket stor portion fyndighet och humor. Legenden Steve Taylor har medverkat med texter till flera av skivorna och det tror jag har gjort mycket. Numera klarar de sig själva, men det verkar inte påverka dem negativt. De är fortfarande lika bra! Deras liveuppträdanden är för övrigt bland det bästa man kan se.

Medlemmar:
Peter Furler - sång, gitarr, trummor
Phil Joel - bas, sång
Jody Davis - gitarr, sång
Jeff Frankenstein - keyboards
Duncan Phillips - trummor, percussion

Hemsida:
www.newsboys.com

Skivor:
Not Ashamed (1991) [recension]
Going Public (1994) [recension]
Take Me To Your Leader (1996) [recension]
Step Up To The Microphone (1998) [recension]
LoveLibertyDisco (1999) [recension]

Deras bästa låtar
1. Reality
2. Breakfast
3. Take Me To Your Leader
4. LoveLibertyDisco
5. Beautiful Sound

 

B.I.G.
Den svenska gruppen B.I.G. (Brothers In God) mötte jag för första gången på Connection Festival i Scandinavium hösten -96. Där framförde de några häftiga låtar, bl a "Står på berget". Det var en härlig upplevelse med kristen rock på svenska. Sen dyker de upp på Melodifestivalen -97 med låten "Jag ska aldrig lämna dig". Det måste sägas vara deras genombrott. De har efter detta deltagit vid diverse musikfestivaler över landet och spelat flitigt. Gitarristen Peo Tyrén har tidigare varit med i gruppen som Noice och Sha-Boom innan han blev kristen. Basisten Stefan Almqvist har tidigare spelat i bl a Orison och Walk On Water. Numera satsar de även utomlands, vilket jag förstår och stödjer. De fyller upp ett tomrum i svensk musikliv och de har starquality, hoppas bara att de kommer tillbaka regelbundet till den svenska scenen.

Medlemmar:
Jens Lundvik - sång och percussion
Peo Tyrén - gitarr och sång
Stefan Almqvist - bas och sång

Hemsida
www.bigcom.com

Skivor:
B.I.G.(1997) [recension]
Ingen annan väg (1998) [recension]
Brothers In God (1999) [recension]
Pure Pop For Now People (1999) [recension]

Deras bästa låtar:
1. Addicted
2. I Don't Mind
3. Ingen annan väg
4. Love Comes Shining
5. Jag ska aldrig lämna dig

 

Recensioner     

dc Talk
dc Talk (1989)

Det låter oerhört valpigt om denna skiva. Några intressanta samplingar hjälper inte detta tidiga försök från de som skulle bli den kristna musikens giganter. Det låter som om jag skulle göra en burkig inspelning hemma... hmm.. nja, kanske inte så dåligt, men glöm denna skiva och kolla in andra.


Nu Thang
dc Talk (1990)

Mycket kan hända på ett år. Detta år som gått sen debuten har gjort gruppen gott. Här finns i alla fall embryot till det som kommer att växa ut ordentligt på nästa skiva. Låtmaterialet är klart bättre. Bland låtarna finns en programförklaring i "When DC Talks" där D står för Decent och C för Christian - Decent Christian Talk således. Nämnas bör också titellåten "Nu Thang" som är en liten pärla.


Not Ashamed
Newsboys (1991)

Den australiska gruppen startar 90-talet med sin första skiva. Här dyker också den första riktiga hiten upp: "I'm Not Ashamed" - jag skäms inte för budskapet. Det är en liten pärla, med tamburiner och lite gospelwailingar på slutet. Tyvärr är det den enda riktigt bra låten. På låten "Where You Belong/Turn Your Eyes Upon Jesus" dyker en mycket stämningsfull sång upp, en hymn som vi i Sverige känner igen som "Fäst dina ögon på Jesus". I övrigt kan det glimta till, men det hela känns lite småtråkigt... Ge dock skivan en chans!


Free At Last
dc Talk (1992)

Detta är skivan som fick mig att tycka om soul-hip-hop-dance-köret. Jag föll direkt för hiphopgospeln "Free At Last" och upptäckte snart finessen med de andra låtarna. Detta var också skivan som fick mig att tro på den kristna musikens framtid. En skiva och ett band som kändes så fräscht. Sån här musik är kanske inte så hållbar i längden, men vissa av låtarna, t ex "Jesus Is Just Alright" gungar friskt. En annan höjdare är dc Talks version av klassikern "Lean On Me". Överhuvudtaget en skiva man blir glad av!


Audio Adrenaline
Audio Adrenaline (1992)

Audio Adrenaline hittade sin stil väldigt fort, eller man kanske ska säga att de håller sig kvar på den inslagna vägen. Det är dock lite spretigare än på senare skivor. Samtidigt är det originellt och mycket charmigt. Denna deras första skiva innehåller några riktigt bra låtar, t ex inledande "One Step Hyper", "Revolution" och sanslösa "My God". Det är sällan som nykomlingar kommer med en sån bra första skiva. Snudd på högre betyg.


Don't Censor Me
Audio Adrenaline (1993)

En snabb uppföljare måste man säga. Den är lika bra som den tidigare. Lekfullheten är i högsätet. Här finns höjdarna "Jesus And The California Kid" och "Big House". Den förstnämnda blandar lite Beach Boys och lite rap och surfar rakt in i mitt hjärta. Big House, med tillhörande video, är en annan höjdare som handlar om det himmelska hemmet där ingenting ska saknas. Av övriga låtar kan "Soulmate" och "We're A Band" nämnas.


Going Public
Newsboys (1994)

Newsboys attityd har alltid varit att gå ut med budskapet, därav titeln. Den märks också väldigt tydligt på deras största hit "Shine". Texten är sammanfattar deras inställning: "Shine. Make 'em wonder what you've got. Make 'em wish that they we're not on the outside looking bored. Shine. Let it shine before all men. Let 'em see good works, and then let 'em glorify the Lord". Av skivan tycker jag man kan ana den storhet som ska komma framöver, men den saknar den rätta tyngden. Detta hindrar dock inte några låtar från att sticka ut: nyss nämnda "Shine", "Real Good Thing" och "Lights Out" som är en riktig rökare.


Så länge jag lever
Walk On Water (1994)

Det här är en av mina absoluta favoriter. Den tyvärr nedlagda gruppen spelar en tilltalande lättsmält musik och har framförallt gudomliga texter - i ordets rätta bemärkelse. Jag har blivit djupt berörd många gånger. De förmedlar så många sanningar i sina svenska texter att... ja, jag finner helt enkelt inte ord. Här finns t ex originalet "Så länge jag lever" som bl a Carola har gjort lite mer känd senare. Tyvärr lär det vara lite svårt att få tag på denna CD.


From Now On
Glenn Hughes (1994)

Glenn Hughes har sjungit tidigare med bl a Black Sabbath och Deep Purple. Han är mannen med en av rockvärldens absolut bästa röster och hade levt åtskilliga år med kokainmissbruk, men mötte Jesus. Här är hans andra skiva efter omvändelsen. Den inledande låten "Pickin' Up The Pieces" är bland det svettigaste man kan höra. Texterna känner man är väldigt äkta och sprungna ur omvändelsen. Glenn Hughes röst skär rakt igenom hela skivan med smärta, med kraft och innerlighet. Han backas upp av de inte helt okända svenskarna Thomas Larsson, Eric Boijfeldt, Mic Michaeli, John Levén och Hempo Hilldén. På en av låtarna sjunger dessutom Meja.


Live Bootleg
Audio Adrenaline (1995)

Efter succéerna med de två första skivorna blev det givetvis turné runt USA för Audio Adrenaline. Under denna turné togs denna illegala (?) bootleg vid några konserter. Här kan vi höra några av de bästa låtarna tillsammans med mellansnack och allmän nojsighet. Ja, kort sagt: som en normal konsert ter sig för ett ungt, vilt, humoristiskt band. Kul, men inte så många gånger kan man säga...


Jesus Freak
dc Talk (1995)

Detta är skivan som har allt! Den förde mig in i den hårdare musiken - i detta fall med klara alternativeambitioner. Låten "Jesus Freak" är totalt oemotståndlig. Jag skulle vilja klassa den som världens genom tiderna bästa låt faktiskt! Övriga skivan håller mycket hög klass, med toppar som "So Help Me God", "Colored People", "In The Light" och inte minst "Day By Day" (ursprungligen från musikalen "Godspell") med den innerliga bönen: "Day by day, day by day, oh dear Lord, three things I pray: to see Thee more clearly, to love Thee more dearly, to follow Thee more nearly, day by day". Det är bara att instämma i den bönen!


(speak)
Dogs of Peace (1996)

Gruppen, som består av frontfigurerna Gordon Kennedy och Jimmie Lee Sloas, spelar en Beatlespåverkad rockmusik. Tyvärr är skivan lite för anonym för att falla mig i smaken. Däremot finns det några låtar som är riktigt bra, t ex "In The Event", "Necessary Pain" och "I Wanna Know". Den sistnämnda har ett härligt gungande groove. Texterna är rätt hyfsade och tänkvärda.


Take Me To Your Leader
Newsboys (1996)

Newsboys tar ett par steg framåt i och med den här skivan. Det är en höjdare, inget snack om saken, men tyvärr bara de första fem låtarna, sen blir det lite väl utslätat. Men betyget blir högt ändå eftersom de första låtarna är så väldigt bra. Humorn är i högsätet och texterna oerhört fyndiga. Låten "Breakfast" t ex handlar om att vi måste komma ihåg att "They don't serve breakfast in hell". Det är texter mest för kristna, uppmaningar att dölja budskapet ("God Is Not A Secret") utan sprida det vidare ("Take Me To Your Leader")


Bloom
Audio Adrenaline (1996)

Jag måste säga att jag saknar den lekfullhet som fanns på gruppens två första skivor, därmed inte sagt att Bloom är dålig. De har gått framåt musikaliskt, men har samtidigt gått in i den mer traditionella rockmusiken. Bland mina favoritlåtar finns "Never Gonna Be As Big As Jesus", "Walk On Water" och den suveräna versionen av Dan Hartmans "Free Ride"


The Players
The Players (1996)

Detta är en utmärkt skiva för er som gillar fusion. Det är en samling av amerikanska studiomusiker som framför en musikaliskt helgjuten platta. Bland musikerna kan nämnas de inte helt okända Michael Omartian och Dann Huff. Det här är en skiva som man kan lyssna på länge och hela tiden upptäcka nya finesser och djup. Står högt på min favvo-lista!


All Good Weeds Grow Up
The Miscellaneous (1996)

Gruppen med ett av de svåraste gruppnamnen blandar (!) verkligen sin uppställning. Det är medlemmar från Sverige, Holland och USA. Musiken däremot är ganska homogen. Det läggs ut en sorts ljudmatta och sen smyckas detta ut av de två sångarna, Stef Loy och Sooi Groeneveld van der Laan. The Miscellaneous är otroligt fängslande live, men så här på skiva kan jag ibland tycka att de blir lite väl anonyma. Däremot kan man finna pärlor bland låtarna, inte minst i "Gray Matters" och "Miracle".


Soulbait
Code of Ethics (1996)

Gruppen levererar en tät, bullrig och varierande alternativrock - precis som det ska vara. Det är distade gitarrer och eggande musikaliska utflykter. Jag tycker verkligen om deras stil och kanske främst sången som är suverän, både melodimässigt och sångarrangemang. Texten till titellåten har en intressant vinkling: "Shine a light and they will see. Be a hook and set them free. Cuz it's true that we're all soulbait". Bland andra låtar som fastnar finns "That Was Then", "Love", "Me Myself and I" och "Brightside". Det är ös och det är bra!!


Eternal Contract
DJC (1996)

Många säger att eurodiscon är död. Jag är väl inte helt övertygad, särskilt inte efter att ha hört den svenska gruppen DJC (Disciples of Jesus Christ). De har tagit det klassiska hit-konceptet med loopar och catchiga refränger blandat med en mycket kompetent rap. Tyvärr är skivan alltför lik andra i genren för att riktigt fånga mitt hjärta... men det är omöjligt att sitta still! Det spritter av glädje. Bland många bra låtar måste jag lyfta fram gruppens version av klassikern "Operator".


Not The Same
Talitha (1996)

Svenska Marianne Andersson har gjort en souldoftande CD under artistnamnet ”Talitha”, vilket betyder ”liten tjänarinna”. Skivan är präglad av en innerlig kärlek till Gud inramat av en ovanligt fräsch musik. Det är blandat lite laidback och lite dansant. En riktigt bra skiva. Bland topparna märks låtarna "Eternal Pleasure" som handlar om närheten till Gud ger en människa frid i själen. Vidare kan nämnas "Because You Love Me" och "My God".


Adventures In Mercyland
Angel Delight (1997)

Småländska Angel Delight spelar en rätt avskalad rock. Det är klart annorlunda med ackustisk känsla och stark stämsång. Låtarna tar avstamp i den kristna tron och behandlar olika delar av livet, t ex kärleken i "Red Hot Chili Red" och "Maria". Tyvärr blir jag lite trött i längden av den här typen av musik och framför allt: Den berör mig inte, trots att det finns viss finess och charm. Det finns dock ett undantag: låten "Mercyland" som handlar om att när vi misslyckas i livet pga själviskhet och högmod kan vi höra en röst som ber oss att följa med till Barmhärtighetens land.


Some Kind of Zombie
Audio Adrenaline (1997)

Här har Audio Adrenaline tagit ett steg framåt i utvecklingen. De udda inslagen finns kvar, men hela skivan känns mer helgjuten. Flera av låtarna är höjdare, med "Chevette" och "Some Kind of Zombie" som toppar. Titellåten handlar om hur vi är döda för synden. Ett plus till det fräscha häftet med texter och bilder.


B.I.G.
B.I.G. (1997)

Så roligt det känns med kristen pop på svenska!! Helt plötsligt förstår man ju allt. Budskapet är stabilt och rakt. Bland mina favoriter finns "Jag ska aldrig lämna dig", "Står på berget", "Meningen med livet" och "Någon annan gång, någon annanstans" som är en hoppfull sång skriven till deras avlidne kompis. En låt man faktiskt kan känna igen är Sha-Booms gamla "Only love" som med lite ny text handlar om "Kärleken". Skivan avslutas med en bra version av Walk On Waters "Så länge jag lever". En helgjuten skiva som andas en äkta andlighet och äkta försök att nå ut till dagens människor.


Reality Check
Reality Check (1997)

Den här skivan tycker jag mycket om. Det är tung musik bitvis, rejält distade gitarrer på många av låtarna, men det är samtidigt mycket välproducerat. Detta är bra, åtminstone i detta fall, eftersom sången kommer i förgrunden med texterna, stämsången och melodierna. Alla dessa är av yppersta kvalitet. Många riktigt bra låtar: "The Way I Am", "Plastic", "Masquerade" och "Carousel" tillhör mina favoriter. Den sistnämnda handlar exempelvis om den karusell vi kan befinna oss i när vi ber om förlåtelse för nån synd, vi lämnar det bakom oss, men snart kommer vi tillbaka igen i samma eller liknande situationer och känner igen oss. Vi behöver hjälp för att ta oss ur syndens karusell.


Welcome To The Freak Show
dc Talk (1997)

Liveskivor brukar vara lite tråkiga och tradiga tycker jag, men här kommer det lysande undantaget. Det är ett enormt röj och samtidigt bra ljud. Det är mest låtar från "Jesus Freak"-skivan, men även några tyngre varianter av äldre låtar t ex "Jesus Is Just Alright", samt ett par covers som R.E.M.:s "It's The End of The World As We Know It". Ska man ha en enda liveskiva ska man köpa den här!


Please
Attention (1998)

Attention är ett av de största hoppen inom det svenska kristna musiklivet. Detta är deras debutskiva och den bådar mycket gott inför framtiden. Bästa låten är utan tvekan "Jesus Revolution" som handlar om att vi behöver en revolution, en ny start och att den börjar i hjärtat. Den är medryckande och har lite allsångskänsla. Andra höjdare är "Puzzle" och "I'm Alright". Sångaren Robert Johansson påminner för övrigt ibland om Ulf Lundell, lite skrapig, onyanserad och släpig. Det är absolut inget negativt i sig, men lite kul kuriosa. Stilen i musiken ligger inte heller så långt från The Creeps i vissa låtar. Ett extra plus även för orgelspelet som verkligen lyfter låtarna, inte minst i ett härligt solo i "Puzzle".


Step Up To The Microphone
Newsboys (1998)

Två år efter succén med Take Me To Your Leader kommer uppföljaren. En av de två huvudsångarna, John James, har lämnat gruppen, liksom producenten och låtskrivaren Steve Taylor. Trots detta funkar bra ändå. Lekfullheten, finurligheten och glädjen finns kvar, liksom de härliga melodierna. Jag upplever att det är fler låtar som håller på denna, med "WooHoo", "Entertaining Angels" och titellåten som klara toppar. Fiolerrna i inledningen av "Entertaining Angels" är ett läckert inslag.


Ingen annan väg
B.I.G. (1998)

B.I.G. deltog även 1998 i den svenska melodifestivalen. De framförde höjdaren och publikfavoriten "Ingen annan väg". Detta är orsaken till att de ger ut denna skiva som i princip är samma som förra året. Lite tråkigt tycker jag förstås, men... Om man ska välja nån av dessa två skivor föreslår jag denna, eftersom nämnda låt och "Drömvärld" finns med. Men... vänta nu... Det innebär att då missar man "Du är allt" och gruppens version av "Så länge jag lever" som är bortplockade... Bästa valet är nog ändå att köpa båda två!


International Anthems For The Human Race
All Star United (1998)

Oj, vilken härlig platta! Det är musik av högsta kvalitet. Det är texter med glimten i ögat, för ingen kan väl sjunga följande på fullt allvar: "We're the ones. We're the popular Americans. Oooh yeah, back on the scene. Having fun. We're the popular Americans.Oooh yeah, bet you wish you were me..." Hursomhelst är det välproducerat och ibland snudd på symfoniskt vackert, t ex i "If We Were Lovers". Andra höjdare är nyss citerade "Popular Americans", "Worldwide Socialites Unite" och "International Anthem".


Supernatural
dc Talk (1998) 

Det är inte lätt att följa upp succéer, det kan säkert dc Talk intyga. Men gruppen gör här ett fullgott försök, även om den inte når upp till samma klass som "Jesus Freak" (men vem kan det?). Låtarna på skivan är för första gången skriven av alla tre medlemmarna tillsammans. Det kanske gör att den på ett sätt känns spretigare, även om det bygger på ett helhetskoncept med dagens intresse för det övernaturliga som tema. Det finns några väldigt bra låtar, t ex "The Truth", "Supernatural", "It's Killing Me", "Since I Met You" och "Into Jesus", men helheten blir aningen tråkigare än föregångaren


Brothers In God
B.I.G. (1999) 

Visst funkar B.I.G. även på engelska! Jag tycker verkligen om deras svenska texter och att översätta dem är inte alldeles lätt, men de lyckas riktigt bra. Gruppen vill ju gärna utomlands också och är detta nödvändigt. Själva låtmaterialet är ju så bra att det vore synd att bara lägga dem på hög. Förutom de kända svenska förlagorna finns även en ny låt i "For Real": Man kan inte påstå att Peo Tyrén" är världens bästa textskrivare, men han får med det väsentliga: "I'm not ashamed of the gospel. It's the power of salvation for everyone who believes in Jesus Christ. For real, I wanna be for real,. Fulfil my part of the deal. If you wanna know how it feels, I'm telling you God is for real. Jesus is the real deal".


Anointed
Anointed (1999)

Anointed levererar en ordinär r'n'b. Inledande "Revive Us" är bland det bästa i genren med lite oemotståndligt gospelstuk. Det går inte att sitta stilla. Tyvärr kommer inget annat upp i riktigt samma klass, även om det inte är dåligt. Det handlar om välproducerad stämsång som kan bli aningen tråkigt i längden. Men ingen tvekan om att de kan sjunga. "Godspot", "Love By Grace" och "Anything Is Possible" hör till de bättre låtarna, men som sagt: inget kommer upp till "Revive Us" - den ensam lyfter betyget ett snäpp. Ett minus är det svårlästa texthäftet.


En salig samling
Diverse artister (1999)

Ett antal svenska artister har spelat in sina versioner av Frälsningsarméns mest önskade sånger. Detta är en mycket behjärtansvärd skiva i och med att varenda krona går till Frälsningsarméns soppkök. Varje skiva ger således 16 måltider. Själva innehållet i skivan är däremot under all kritik. Sånginsatserna är skrala på många håll och det tänder aldrig till. Ingen vågar ta ut svängarna förutom Stonefunkers. Deras version av "Ovan där" är mycket bra! Men köp skivan ändå för de hemlösas skull.


Heaven Metal
Black Ingvars (1999)

Black Ingvars lyckas med det som Frälsningsarmén misslyckas med, nämligen att göra intressanta versioner av gamla godingar. Det är roligt att höra på dem. Man blir glad av att känna igen klassiska rockriff blandas in i den kyrkliga sångskatten. Bäst är "Ovan där" där man bl a kan höra inslag från "Fight For Your Right", "Heaven's On Fire" och "Barbie Girl". Andra höjdare är det inledande gospelmedleyt med toner från Princelåten "Let's Go Crazy" och appell av Runar Sögaard. Det är till och med snudd på högsta betyg, men skivan tappar lite fart på slutet.


Where I Wanna Be
The Channelsurfers (1999)

The Channelsurfers spelar en lätt funkig rapprock. De har höga intentioner med skivan, det hörs, men jag tycker inte det räcker med bra idéer när de stannar halvvägs. Det är lite som den mosaik som pryder texthäftet - det är små bitar som inte riktigt passar ihop. Helheten ser man förhoppningsvis om man backar och betraktar helheten. Möjligtvis är det just vad jag skulle behöva göra för att se meningen, men samtidigt känns det inte så inspirerarande att göra det. Det finns så många andra band som gör det här bättre. Det hindrar inte från att det är läckra riff, hyfsade låtar ibland och annorlunda vinklingar på texterna.


Pure Pop For Now People
B.I.G. (1999)

Äntligen en skiva med nytt material från en av mina favoriter. Frågan är om "pure pop" kan bli bättre? Det är mycket bra. De har haft hjälp av Ian Eskelin från All Star United på några av låtarna. Likheterna med nämnda grupp finns, eftersom de ligger i ungefär samma musikfåra. Texterna är trosvissa och bra. En nackdel med skivan är att man ibland kan tänka "var har jag hört detta förut?". Detta hindrar dock inte från högsta betyg. Bland mina favoriter finns "I Don't Mind", "Addicted", "Do It Again", "Now That I've Found You" och "It's Alright"... ja, jag kunde räkna upp resten också.


Sonicflood
Sonicflood (1999)

Sonicflood är en av mångas favoriter med sin rykande lovsångsrock. De uttrycker sin kärlek till Gud genom sin sång och musik. Det är bett i gitarrerna och i stämmorna och det känns att texterna kommer från hjärtat. I en av de bästa låtarna, "Holy One", är texten så här: "I could never quite express the beauty of your holiness. You're the Holy One. I could never quite define the way you've changed this heart of mine. You're the Holy One". Bland övriga låtar kan nämnas "I Have Come To Worship You", "I Want To Know You" och en längtan efter helighet i "Holyness". Kevin Max från dc Talk gästar för övrigt på "Something About That Name".


Underdog
Audio Adrenaline (1999)

Audio Adrenaline fortsätter på den inslagna vägen. "Underdog" är inte lika experimentell som "Some Kind of Zombie", men har flera starka låtar, t ex "Get Down", titellåten och småläckra "Jesus Movement". Bäst är kanske inledande "Migthy Good Leader" som har vissa influenser från Offspring. Nämnas bör också rockabillylåten DC-10 med texten: "Do you know where you gonna go - straight to heaven or down the hole?". Gruppen har aldrig väjt för de raka frågorna.


Blaze
Code of Ethics (1999)

Code of Ethics har lämnat de distade gitarrerna från förra skivan och gett sig in på en rykande fräsch dansmusik. Det handlar däremot inte bara om det vanliga "n-ch-n-ch-n-ch-n-ch" om ni förstår vad jag menar. Det svänger enormt och är gjort med mycket finess. Melodierna och sången framträder ovanligt bra för att vara den här typen av techno-dancemusik. Det gör att man kan uppfatta lovsångstexterna riktigt bra. Refrängen till inledande "Hallelujah 2000" är så att säga gruppens programförklaring: "Hallelujah to the King. Drum machines are rumbling and though we like it loud we'll always be a Jesus crowd. Hallelujah to the Father, every sister every brother, lift your spirit to latest hallelujah sound".


Mercy Street
Attention (1999)

Svenska Attention fortsätter på den inslagna vägen (månne är det Mercy Street). De gör en stabil insats med sin rykande poprock, men jag tycker nog att första skivan ändå är strået vassare.Kanske är denna skiva lite mer varierad, på gott och ont. Texterna är dock lika bra fortfarande - ovanligt bra för att vara gjorda av svenskar. Som exempel kan nämnas "Days" som handlar om vad vi gör av vårt liv. Vidare handlar "Me" om att vi inte kan vara nån annan än oss själva. Av de övriga låtarna vill jag särskilt nämna titellåten och "I Forgive". Sammanfattningsvis är det ingen tvekan om att Attention har en stor uppgift både här hemma och ute på kontinenten.


LoveLibertyDisco
Newsboys (1999)

Newsboys goes disco! En klart annorlunda skiva. Man vet tydligen aldrig riktigt vilken väg gruppen ska ta. Nu är det discoinfluenser som gäller, särskilt på titellåten - en låt som handlar om glädjen när man får möta och uppfyllas av kärleken och friheten. Skivan inleds med den vackra "Beautiful Sound" - en låt som rent musikaliskt borde ligga högt på alla listor. Den handlar om att det självklart blir en vacker sång när när man återupptäcker vem Gud är. En mycket skön och glädjerik skiva. Ett extra plus till skivomslaget.


Do It Right
Shine (2000)

Zarc Porter och Mark Pennells från World Wide Message Tribe har skrivit låtarna och producerat detta tjejband. De har ibland jämförts med Spice Girls, kanske det stämmer. Hursomhelst ligger de väldigt rätt som ett alternativ med sin lättviktspop. Titellåten är väldigt bra, liksom ""Do You Believe In Love". En annan höjdare är deras version av Steve Winwoods 80-talsklassiker "Higher Love". Den håller även idag.


Thankful
Mary Mary (2000)

Systrarna Tina och Erica Atkins levererar modern rhythm 'n blues av absolut högsta klass. Låten "Shackles (Praise You)" har visats flitigt på MTV och ZTV. En skön video och skön stil överhuvudtaget. Det är precis den här typen av kristna artister som behöver komma ut i det vanliga musikflödet. Det är fräsch och glad musik, den andas livet i Gud. De uttrycker sin tacksamhet till Gud i "Thankful". De väjer inte för budskapet. Ett extra plus för att de själva står bakom i stort sett alla låtar. Välsigna dem Herre i framtiden!

 

Länkar    

Artister

#
[The 77's]
A
[Aaron Jeoffrey] [Adam Again] [Yolanda Adams] [Admonish] [After The Fire] [Age of Faith] [All Star United] [Alphones] [Altar Boys] [Angel Delight] [Anointed] [Antestor] [Ararat] [Carolyn Arends] [Susan Ashton] [Attention] [Avalon] [Audio Adrenaline] [Ayenna]
B
[Balance of Power] [Barren Cross] [Margaret Becker] [Belle] [The Benjamin Gate] [Aaron Benward] [Lisa Bevill] [B.I.G.] [Big Tent Revival] [Blame Lucy] [Bleach] [Blindside] [Bloodgood] [Boanerges] [Maire Brennan] [Bride] [Matt Brouwer] [Burlap to Cashmere] [By Grace] [By The Tree]
C
[Michael Card] [Caedmon's Call] [Bob Carlisle] [Carman] [Carola] [Shirley Caesar] [The Channelsurfers] [Charizma] [The Choir] [Christafari] [Ulf Christiansson] [Church of Rhythm] [Circadian Rhythm] [Clash of Symbols] [Clay Crosse] [Ashley Cleveland] [Bruce Cockburn] [Code of Ethics] [Considering Lily] [Cornerstone] [Crimson Moonlight] [The Crucified] [Andrae Crouch] [Gary Chapman] [Steven Curtis Chapman]
D

[Laila Dahl] [Dakoda Motor Co.] [Daniel Amos] [dBA] [dc Talk] [Delirious?] [Deliverance] [Jeff Deyo] [Disciple] [DJ Maj] [D.O.C] [Brian Doerksen] [Dogs of Peace] [Phil Driscoll] [Bryan Duncan] [Dust Eater Dogs]
E
[East West] [Chris Eaton] [Echoing Green] [John Elefante] [John Ellis] [The Elms] [Michael English] [Everybodyduck] [Extol]
F

[FFH] [Final Call] [Five Iron Frenzy] [Five O'Clock People] [Floodgate] [Fono] [4 Him] [Forty Days] [Kirk Ftcry] [Kim Hill] [Hillsongs] [Holy Soldier] [The Hudson Taylors] [Dann Huff] [Glenn Hughes]
I

[Immortal Souls] [Impellitteri] [The Insyderz] [Iona]
J
[Jake] [Jamboree] [Jars of Clay] [Jerusalem] [JesusRevolution] [Phil Joel] [Johnny Q Public] [Joybells] [The Juliana Theory] [Justified]
K

[The Katinas] [Cheri Keaggy] [Phil Keaggy] [Ron Kenoly] [King's X] [Kite] [KJ-52] [Jennifer Knapp] [Knowdaverbs] [The Kry]
L
[Rachael Lampa] [LaRue] [Laudamus] [Crystal Lewis] [Mark Lowry]
M
[Toby Mac] [Majoy] [Mary Mary] [Sarah Masen] [Kevin Max] [David Meece] [Elisabeth Melander] [Mercenary] [Mercy Me] [Mighty Clouds of Joy] [The Miscellaneous] [Geoff Moore & The Distance] [Cindy Morgan] [Mortification] [Nicole C. Mullen] [Rich Mullins] [MxPx]
N
[Narnia] [Neon Cross] [New Born Soul] [Newsboys] [Newsong] [Nicole Nordeman] [The Normals] [Larry Norman] [Nouveaux]
O

[Oblivion] [Stacie Orrico] [Pete Orta] [Fernando Ortega] [Out of Eden] [Out of the Grey] [Ginny Owens]
P

[Paddington] [Painted Orange] [Pantokrator] [Twila Paris] [Sandi Patty] [Paul Colman Trio] [Pax 217] [Kendall Payne] [Charlie Peacock] [Petra] [PfR] [Philips, Craig & Dean] [Pillar] [Plankeye] [Plumb] [Plush] [Plus One] [P.O.D.] [Point of Grace]
Q
R

[Ragamuffin Band] [Random Eyes] [Raze] [Reality Check] [Relient K] [John Reuben] [Rez Band]
S
[Sacred Warrior] [Saint] [Sanctifica] [Saving Blue] [Saviour Machine] [John Schlitt] [Mark Schultz] [Selfmindead] [Seven Day Jesus] [Seventh Avenue] [Shine] [Shout] [Sierra] [Sixpence None The Richer] [Skillet] [Alvin Slaughter] [Smalltown Poets] [Richard Smallwood] [Michael W. Smith] [Solid Gospel] [Sonic Flood] [Sons of Thunder] [Soul Circus] [The Soul Clinic] [Soul Embraced] [Starflyer 59] [Stavesacre] [Pete Stewart] [Rebecca St. James] [Randy Stonehill] [Stryper] [Superchic(k)] [OC Supertones] [Svart på vitt] [Michael Sweet] [Switchfoot]
T
[Russ Taff] [Tait] [Take 6] [Ken Tamplin] [David M. Taylor] [Steve Taylor] [T-Bone] [Temple Yard] [Third Day] [Three Crosses] [Pam Thum] [Rebecca Tias] [Chris Tomlin] [Tourniquet] [Tragedy Ann] [Tree 63] [The Tri-City Singers] [Kathy Troccoli] [True Vibe] [Michelle Tumes] [The TunnelRats]
U

[Ultrabeat] [Jason Upton]
V
[Ralph van Manen] [Jeni Varnadeau] [Vasa Gospel] [Veiling Iris] [Jaci Velásquez] [Veni Domine]
W
[The W's] [The Waiting] [Hesekiah Walker & His Associates] [Sheila Walsh] [Wayne Watson] [Whitecross] [Whiteheart] [Joy Williams] [BeBe Winans] [CeCe Winans] [World Wide Message Tribe]
X
[XT] [Xalt]
Y
Z
[Zilch] [ZOEgirl]
Å
[Ådahl]
Ä
Ö

Tidningar, magasin o dyl

CCM Magazine
Nätversionen av klassikern bland musiktidskrifter

Contemporary Christian Music
Här kan du bl a hitta länkar till en massa kristna artister.

Christian Music Central
Med lite klickande kan man till slut finna en bra presentation av några artister

Christian Music Weekly

Christian Music Online

crossnetFLOW
En community för ungdomar i Sverige. Det bästa är webbradion som spelar kristna låtar dygnet runt.

Dove Awards
Hemsidan för "den kristna grammisgalan"

The Chart
En lista över de just nu mest spelade kristna låtarna i USA

Christian Concert Authority
Vilka kristna är på turné just nu? Här kan du beställa biljetter.

 

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2005