Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

 

 

P o s t i l l a n

[Tillbaka till postillans huvudsida]


Julbön
Piteå kyrka
24 december 2011
Tema: Jesu födelse
Text: Luk 2:1-20


Tycker ni om att se på film?

Har ni tänkt på vad som kan locka oss att titta på en film på TV, bio eller video? Det måste ju vara nånting som fångar vår uppmärksamhet, nånting som sticker ut i det stora utbudet. Det viktigaste är nog handlingen, att den är intressant, att den tar upp nåt viktigt ämne, eller bara är underhållande och en avkoppling från det vardagliga.

Om julens händelser vore en film, skulle den locka er att titta? Den har ju egentligen ett fantastiskt upplägg. Hela landet är ockuperat av romarna och folket längtar efter en som skulle befria dem. Profeter har för länge sen lovat att Messias skulle födas i den lilla staden Betlehem. Det har byggt upp en förväntan.

Vidare finns det övernaturliga inslag redan i upptakten, i filmens så kallade intrig. En ung flicka får besök av en ängel som säger att hon ska föda Guds son. ”Men det är ju omöjligt” säger Maria ”jag har ju ingen man”. Ängeln svarar: ”Ingenting är omöjligt för Gud”. ”Helig Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son”.

Jag tror definitivt att julens händelser skulle bli en sevärd film, Det är inte bara en lättsmält underhållning i två timmar fylld av action och snabba repliker, utan nånting som består, nånting som kan finnas kvar i våra hjärtan, som kan förändra våra liv. Det finns visserligen inslag av dramatik, av flykt, barnamord och hemlöshet, men det är budskapet och den djupare meningen som dominerar.

En filmsuccé måste få en uppföljare och när del 2 av filmen om Jesu liv kommer sätts allt tydligare in i det stora sammanhanget. Då blir det tydligt varför Jesus föddes och vad hans uppdrag var. Då blir det tydligt att det var världens frälsare som föddes här i stallet i Betlehem.

Vi sa nyss att det först och främst är handlingen som avgör om vi lockas att se en film eller inte. En annan viktig sak är vilka som spelar huvudrollerna. I filmen om julens händelser är det Maria och det lilla Jesusbarnet och Gud som har sina namn skrivna med störst och fetast stil på filmaffischerna.

Tyvärr blir ofta birollsinnehavarna bortglömda. Tyvärr, för de fyller en viktig funktion. Utan dem skulle det inte bli samma sak, utan dem skulle det bli lite torftigare och kanske inte riktigt trovärdigt och levande. I filmen om julens händelser har herdarna, änglarna och de vise männen viktiga roller, men den som har största birollen och som hela tiden finns i bakgrunden är Josef. Tyvärr glömmer vi ofta bort honom. Jag tänkte därför att vi lite kort skulle stanna till och titta på Josef, på vad han var för en människa.

Vi vet egentligen väldigt lite om honom, eftersom det inte står så mycket om honom i Bibeln, men vi kan läsa oss till att han var en bra människa och en god förebild för oss. Han var den som Gud utvalde att bli fosterfar till sin son. Jag ska ta sju korta punkter på vem Josef var.

För det första var Josef en helt vanlig människa. Han var timmerman och en skattebetalare, som så många andra.

För det andra var han ren. Även om han och Maria var kära i varann och trolovade, vilket betyder att förlovningen var offentlig, hade de inte börjat leva tillsammans. Han följde lagens bud om att inte ha ett sexuellt samliv innan bröllopet.

För det tredje var han inte bara ren, utan även en rättfärdig man med integritet. När han fick veta att Maria väntade barn tog han för givet att hon varit otrogen och insåg vilka allvarliga konsekvenser det skulle få. Han ville inte dra in skammen i sitt hus.

Men i stället för att låta stena henne, som var det vanliga, tänkte han i tysthet skilja sig från henne för att inte dra vanära över henne. Det visar att han, för det fjärde, var en finkänslig människa, en som hade ett hjärta. Han behövde inte vara grym för att bevisa sin manlighet.

För det femte var han en som tänkte över sina beslut. Han reagerade inte direkt och instinktivt. Han funderade ordentligt och sov till och med på saken.

För det sjätte var Josef en andlig människa, en som hade en personlig kontakt med Gud. Hans relation med Gud gjorde att han kände igen Guds röst och maning i drömmen. Gud lät Josef förstå hur det hela låg till med Marias graviditet. Han förstod att hon bar på Messias, löftets barn och att Gud öppnade en ny väg för dem att, trots allt, bilda familj, en himmelskt välsignad familj.

När Josef förstod att han skulle få bli fosterfar till Jesus, till världens frälsare visar det sig också att han, för det sjunde, är en ödmjuk och lydig människa som böjer sig inför Guds vilja.

Josef är alltså, även om han är en birollsinnehavare, en mycket intressant person i sammanhanget, en man som vi kan lära oss mycket av.

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2016