Förrådet:

[Aktionsgruppen Håll Smöret Slätt]

[Att bli 30]

[Att bli 40]

[Att bli 50]

[Att va' singel]

[Dikter]

[En dag i Ivar Hanärsåvis liv]

[En livs-berättelse på "Melodi-festivaliska"]

[Ny församlings-strategi?]

[Familjen Elström]

[Nyheter från GT]

[Joke Light]

[Julpotpurri]

[Lågbudgetskämt]

[Tabellen]

[Vårtalet 1997]

E n   d a g   i   I v a r   H a n ä r s å v i s   l i v
eller
E n   d a g   p å   h e m m e t

De första åren av min prästutbildning bodde jag på Johannelunds elevhem. Detta kåseri skrev jag i november 1989 när elevhemmet höll på att renoveras och tiden nästan uteslutande ägnades åt grekiskan. Om det är sanning det som beskrivs? Nja, säg så här: det var mycket värre... ;-)


Ivar är en av internerna i ett bunkerliknande elevhem. Vi ska nu få följa med Ivar en helt vanlig dag, eller är den så vanlig? Ivar har en tenta i morgon och han har som vanligt inte läst så mycket som han borde, därför är detta dagen som gäller...

Dagen börjar med att Ivar försover sig. Han skyller i sitt inre på att byggjobbarnas betongborrar har överröstat klockradions intensiva summer. Han kommer sig dock upp i så pass bra tid att frukosten ännu är den enda tänkbara måltiden, vilket kanske inte vill säga så mycket. Ivar sätter sig lugnt ner i köket, häller upp filen i tallriken och brer sig ett par smörgåsar. Medan han sitter där hastar en av de andra internerna in och sveper ett glas saft och ett par Mariekex. Ivar skakar på huvudet och minns hemkunskapslärarinnans utläggning om varför en stadig frukost var så viktig.

Plötsligt hör han ett klapprande ljud borta i korridoren. Ljudet kommer närmare och dörren till köket öppnas. In stövlar en något äldre man med morgonrock och klapprande träskor. "Är inte träskor förbjudna här på hemmet?" undrar Ivar försiktigt. "Nää, de här har gummisulor förstår du..." svarar mannen och klapprar ut igen för att plöja igenom sin väl genomlästa bok en gång till. Ivar tänker i sitt inre på om det kan vara riktigt hälsosamt att läsa så mycket. Det enda som tycks plöjas är ju nya fåror i pannan.

Innan Ivar ska börja läsa tycker han att det kan vara bra att kolla läget på hemmet och på skolan. När Ivar går genom korridoren möter han flera unga, men ack så tunnhåriga män. Han frågar en av dem: "Varför är ni så kala på hjässan?". Ivar får svaret att "Vi läser grekiska och vi sliter vårt hår i förtvivlan". "Vilken tur att det bara var det", tänker Ivar, "Jag trodde ett tag att de var munkar... fast det är ju klart, de verkar ju inte precis ha tid att spana efter brudar, så de kanske är munkar i alla fall..."

Plötsligt får han syn på en lång rad av pojkar som står lite väl onaturligt naturliga. "Vad är nu på gång?" frågar han den närmaste. "Den nya kullen av bibelskoliter kommer idag - ta dig en köbricka du också!" Ivar tänker på hur få tjejer det egentligen finns på hemmet. "Och de pratar på TV om Pajala... hahaha ... - då måste ju hemmet vara Mini-Pajala... Fast det är ju klart att några finns det ju, men de allra flesta är ju upptagna... Det verkar snarast vara det förlovade landet..." skämtar Ivar för sig själv. "Man kanske skulle ta en köbricka ändå? Nä, det är väl bättre att koncentrera sig på studierna. Det är ändå kört... suck..."

Förmiddagen glider snabbt förbi utan att Ivar får nåt vettigt gjort. Det är konstigt hur intressant ett gems konstruktion och böjlighet kan vara när man borde göra annat. När Ivar ska gå för att äta lunch så svänger han förbi postfacken... Detta är dagens mest kritiska ögonblick: Han tar fram nyckeln, blundar och missar nyckelhålet... inget ovanligt, han gör samma misstag varje dag. Ett försök till: Han tar fram nyckeln, låser upp facket, blundar och kisar försiktigt in... Neeeej, inget kärleksbrev idag heller - alla flickorna hemma i Mullbärs-fikonträsk verkar ha glömt honom... Ivar förskjuter helt tanken på att han nog också borde skriva...

Han glider snabbt in i köket och börjar fixa lite mat... Strax efteråt kommer en annan kille in och ställer den obligatoriska frågan: "Jaha, vad ska du äta till ketchupen idag då?". De vanliga köksgästerna droppar in och börjar laga sin egen mat. Alla blir dock förvånade när en av dem plötsligt plockar fram en pirog: "Näääää... en pirog?!! Är det den fjärde i veckan? Jaha, sjätte... mm, tänkte väl det..."

Efter lunchen sätter sig Ivar ner för att läsa... tidningen. Sporten måste ju kollas in... och TV-programmet... i alla tre tidningarna. Tiden flyger snabbt iväg och Ivar inser att han borde göra nåt åt tentaläsningen, så han plockar ner de oöppnade böckerna från hyllan, lägger dem framför sig, suckar - och drömmer sig bort till den okomplicerade tillvaron på Bahamas.

Lite senare knackar det på dörren och någon undrar om Ivar ska med och hacka bandy? "Nää, en annan gång" svarar Ivar och tänkte säga att det vore väl bättre om den städansvarige kunde sopa golvet i korridoren i stället för att sopa banan med de andra i sporthallen.

Plötsligt börjar Ivar känna sig orolig. Det är nåt som inte stämmer. Det är för lugnt på nåt sätt. Han tittar på klockan... 14:59.56..57..58..59... och DÄR börjar det ringa frenetiskt på dörrklockan. En man ropar: "Men öppna då! - Fika!". Ivar pustar ut. Allt är som det ska.

Nu börjar Ivar känna sig lite illa till mods. Han borde läsa nu. Tiden är knapp. Disciplinen är ju inte riktigt som den ska, men koncentrationen har alltid varit bra, åtminstone så länge som han inte sitter framför böckerna. Ivar lägger sig på sängen: "Det går säkert bättre om man ligger ner så att kunskapen liksom ramlar över en", tänker Ivar. Det enda som ramlar ner är dock ögonlocken.

Eftermidda'n bara försvinner och nu börjar det vara dax för middag. Ivar går till köket och hoppas att nån fler inte läser, och visst, Ivar behöver inte vara orolig. Det vanliga gänget är i köket. Dagens odds på om reparationerna ska vara klara i tid fastställs till 30 gånger pengarna. De vanliga dåliga skämten dras och nån gång då och då varnas det för att köket faktiskt kan vara buggat av rektorn.

De olika middagsvanorna avslöjas ännu en gång: Men saft och kex, gröt, te eller pasta spelar ingen roll huvudsaken är att var och en är nöjd med sin lott. Visst kan det vara lite bitska kommentarer om halvruttna bananer, halvklädda flickor på flick... förlåt, flingpaketen och Servuslimpor som morrar och bits när man kommer i närheten, men lite får man väl tåla tycker Ivar och knaprar på ett väldigt hårdkokt ägg. "Skulle inte ägg kokas i 45 minuter?" Middagspausen är dagens höjdpunkt tycker Ivar, plus frukost, fika, lunch, kaffe, fika, kvällsmat och nattmacka förstås...

Åter till de väntande studierna... Det är då, så här mot kvällningen dagen före en tenta som de övriga internerna på hemmet ligger som mest i farozonen för olika räder och rackartyg. Tejpade lås och utbytta dörrar är ingen ovanlighet. Konstigt nog är det alltid Ivar som får skulden. Han förstår inte varför...

När Ivar har slutfört en räd, möter han en filur ute i korridoren och han klagar lite över sin dåliga disciplin. Rådet han får är dock lite svårt att uppfatta. Det är språkförbistringen som spökar. Han tycker sig nämligen få rådet att använda "bubbelstudsare" i öronen för att kunna koncentrera sig bättre... men, efter ett tag går det dock upp för Ivar att det var bomullstussar som damen hade menat...

Ivar går in i TV-rummet. Dax för Sportnytt - kvällens mest givna inslag... tyvärr hör han inte så mycket eftersom nån skriker ute i korridoren om att han vill ha "Aftonbön". Efter Sportnytt fastnar Ivar givetvis framför TV:n och ser på ett par helt onödiga och ointressanta program - Han har väl aldrig tidigare intresserat sig för den regionalekonomiska debatten i Bhutan, men allt för att inte behöva läsa...

Framemot elva, när ångesten kommer krypande, går han sakta till sitt rum... En väktare har nyss låst in internerna över natten. När Ivar går förbi ett av rummen ser han rök välla ut, hade det inte luktat gott så kunde man ha misstänkt att det var bränd kork, men Ivar är van och blir inte förskräckt. "Tur att brandalarmet inte är inkopplat än!"

In på rummet... nu är han för trött för att kunna läsa mer, därför känner han sig nöjd över att för en gångs skull komma sig i säng före klockan tolv. Innan Ivar somnar konstaterar han att han har lyckats fördriva ännu en dag på hemmet utan att få nåt vettigt gjort...

Dagen efter är det tenta...

  

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2017