Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

P o s t i l l a n

[Tillbaka till postillans huvudsida]


Heliga Trefaldighets Dag
Piteå kyrka
15 juni 2014
Tema: Gud - Fader, Son och Ande
Text: Joh 11:18-27


Idag är det Heliga Trefaldighets Dag – Guds dag i vår kyrka. Det är Faderns, Sonen och den Helige Andes dag i den värld som skapats av Skaparen, i den kyrka som vittnar om befrielse genom Frälsaren och i det hjärta som fått liv av Livgivaren.

Treenigheten är nu uppenbarad efter Sonens uppståndelse och Andens utgjutande. Vi firar nu Guds närvaro i en värld, i en kyrka, i ett hjärta, som ständigt behöver påminnas om Guds makt och härlighet, hans helighet och hans djupa vilja att omsluta hela världen och oss var och en med sitt liv, sin kärlek och omsorg.

Allt kan sammanfattas med LIV, för Gud är LIV. Fadern skapar liv, Sonen ger liv och Anden förnyar liv. Vår levande Gud är liv.

Det är precis vad dagens predikan ska handla om. Gud är liv. Som av en händelse kommer det fram treeniga – tre eniga – punkter i de ord som jag har fått i uppdrag att säga idag.

För det första: Gud är liv: Fadern är liv!

Fadern är Skaparen, Skaparen till allt vi ser och upplever. Det är han som står bakom att världen och universum överhuvudtaget finns till. Nåt annat är inte möjligt. Det finns ingen slump. Allt är så suveränt uträknat in i minsta detalj. Och i mänsklighetens begynnelse står det att Gud ”blåste in liv” i människan (1 Mos 2:7). Gud skapade livet och har fortsatt göra det sen den dagen.

Vi bär också på det underbara löftet från Uppenbarelseboken: ”Se, jag gör allting nytt!” (Upp 21:5) Detta löfte får vi bära med oss och smaka på, särskilt när livet inte känns särskilt levande. Gud skapar ständigt nytt och det gäller både nu idag och in i evigheten.

I dessa dagar ser vi återigen hur livet förnyas, hur livet fullkomligt exploderar utanför våra fönster. Skapelsen har skjutit fart på nytt efter en lång vinter. Skapelsen blomstrar och sjuder av liv. Det är bara ett av de tydliga tecken vi ser på att Fadern, Skaparen, är verksam även i denna dag.

Men han är inte bara verksam i detta som är ganska uppenbart. Nej, tänk på alla dessa barn som föds varje dag på vår jord. De är frukten av människors kärlek till varann, men också frukten av Guds kärlek till mänskligheten. Skapelsen upphör aldrig och det är så hoppfullt att se, när vi samtidigt upplever hur människor vi älskar lämnar jordelivet, hastigt och överraskande eller sakta, borttynande. För oss kan det vara en katastrof, men för Gud är döden inget problem, eftersom han är livets Gud. Jesus säger: ”Gud är inte en gud för döda utan för levande, ty för honom är alla levande” (Luk 20:38).

Kanske var det detta som Jesus tänkte på när han fick beskedet om att hans vän Lasaros hade dött. Jesus säger till sina lärjungar (och det här är alltså just innan dagens predikotext börjar): ”Vår vän Lasaros sover, men jag går dit för att väcka honom.”Då sade lärjungarna: ”Herre, sover han, så blir han frisk.” Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han menade vanlig sömn. Då sade Jesus rent ut till dem: ”Lasaros är död. Och för er skull, för att ni skall tro, är jag glad att jag inte var där. Men låt oss nu gå till honom.” (Joh 11:11-15)

Nej, döden är inget problem för vår Gud, för Gud är liv: Fadern är liv. Och han låter det bli som tydligast när han själv blir människa och uppenbarar sig som Sonen, som Jesus Kristus.

 

Andra delen i vår predikan lyder: Gud är liv: Sonen är liv!

Jesus kommer till världen för att ge sitt liv för att vi skulle få leva. Jesus har kommit för att vi ska ha liv, ”liv i överflöd” (Joh 10:10)

Det var därför han gav sitt eget liv på korset Det var hans uppdrag redan från början. Det var därför han också, så trosvisst, kunde säga till Marta: ”Jag är uppståndelsen och livet”. Ja, Jesus är livet. Det är inte enda gången han säger det. Han säger även: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig” (Joh 14:6). Nej, ingen kan övergå från döden till livet utan att Jesus är inblandad.

I slutet av dagens text säger Jesus: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig ska leva om han än dör”.

Det här är inte ett tomt vallöfte, inte bara en from förhoppning. Nej, detta blev verklighet i Betania, i deras vardag, när Lasaros blev uppväckt av Jesus. Det fanns många vittnen på detta. Han hade legat i graven i fyra dagar, liklukten fanns där. Men döden är inget problem för Jesus. Livet kommer tillbaka. Bokstavligen. Lasaros blir ett levande bevis för att Jesus har makten över livet och döden. Jesus säger efter sin egen uppståndelse: ”Var inte rädd. Jag är den förste och den siste och den som lever. Jag var död, och se, jag lever i evigheters evighet, och jag har nycklarna till döden och dödsriket”. (Upp 1:17b-18)

Och från den stunden, när Jesus själv uppstod från de döda, så har inte döden längre sista ordet. Nej, ”Livet vann. Dess namn är Jesus”, som en av våra härliga påskpsalmer säger. Jesus säger: ”Sannerligen, jag säger er: den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig, han har evigt liv. Han faller inte under domen utan har övergått från döden till livet. Sannerligen, jag säger er: den stund kommer, ja, den är redan här, då de döda skall höra Guds sons röst och de som hör den skall få liv. Ty liksom Fadern äger liv, så har han också låtit Sonen äga liv” (Joh 5:24-26)

Men allt handlar inte bara om det eviga livet, om livet i framtiden, om det eviga livet i himlen. Visst, allt kommer att fullbordas där, men vår levande Gud har en levande vilja att våra liv här på jorden också ska vara fyllda av levande liv.

Det blev mycket ”levande” där, men det beror på att vi nu går över till den tredje och sista delen av dagens predikan, den som handlar om vår levande Ande.


Tredje delen lyder: Gud är liv: Anden är liv!

Den Helige Ande brukar ibland kallas för Livgivaren eller Livgiverskan. Jag vet inte vad du föredrar, men det för i alla fall mina tankar till att Anden ger oss liv, föder oss till ett nytt liv.

Som av en händelse, finns en ändelse i ordet levande, som just är ande. Ande-ändelsen är ett presens particip och anger att det är något aktivt och pågående form. Den Helige Ande gör oss med andra ord levande och han gör det hela tiden, aktivt och pågående. Anden ger oss liv, han håller oss vid liv, har fyller oss med liv och är uppfyllelsen av Jesu ord att vi ska ha ”liv i överflöd” (Joh 10:10) och det är den Helige Ande som Jesus talar om när han säger: ”Är någon törstig, så kom till mig och drick. Den som tror på mig, ur hans inre skall flyta strömmar av levande vatten, som skriften säger” (Joh 6:37b-38)

Den Helige Ande är en levande Gud, Guds aktiva handlande kraft i sin kyrka och i våra liv. För livets källa flödar ständigt och vi behöver dricka oss otörstiga. Vi behöver det livgivande vattnet för vår inre människa, till dess att allt fullbordas i himlen inom en relativt snar framtid.

Den Helige Andes uppgift är att leda oss in i en levande gemenskap med vår levande Gud.

Vi har en levande Gud, som verkligen vill låta oss få del av det överflödande livet. Men frågan är om du vill ta emot det? Att tro är att ta emot, att tro är att kupa sina händer och dricka av det levande vattnet, vattnet som ger liv, evigt liv. Och då kommer den levande Gudens ord till sist att uppfyllas: ”Se, jag gör allting nytt!” (Upp 21:5)

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2016