Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

P o s t i l l a n

[Tillbaka till postillans huvudsida]


Heliga Trefaldighets Dag eller Missionsdagen
Piteå kyrka
22 maj 2005
Tema: Gud - Fader, Son och Ande
Gudstjänstens tema: Vår Gud är med oss i liv och död
Text: Apg 4:5-12


När jag satte temat för den här gudstjänsten i onsdags, visste jag inte alls vart jag skulle landa med predikan. Men ju mer jag funderade på att "Vår Gud är med oss i liv och död " så insåg jag att psalm 236 sammanfattar allt så bra. Den försöker inte förklara mysteriet med treenigheten, men lyfter fram hur funktionen är för vår treenige Gud. Den målar upp för oss vad det innebär att Gud, som uppenbarar sig för oss som Fadern, Sonen och Anden, är med oss i liv och död, vad det innebär att han är nära oss mitt i den verklighet som vi lever i.

Från Guds källa, från Guds hjärta, från Gud själv, den treenige, flödar livet. Det handlar om skapelsen som ständigt förnyas. Det handlar om frälsningen som vi får ta emot av nåd och det handlar om det nya livet som vi får dela tillsammans med honom.

Vers 1 säger: "Guds källa har vatten tillfyllest, en gåva av strömmande liv, den äger vad alla behöver, det räcker för dig och för mig."

Det är livet det handlar om, vare sig vi tänker på vårt jordiska eller vårt himmelska liv. Jesus säger ju i dagens evangelietext att "Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör" (Joh 11:25). Det är ett av de bästa löftena vi har kring vårt begränsade jordeliv. Vi vet ju att vi alla en dag ska dö, men vi påminns också att Jesus har öppnat vägen till det liv som aldrig dör. Jesus säger på ett annat ställe: "Gud är inte en gud för döda utan för levande, ty för honom är alla levande." (Luk 20:38)

Det är Guds vilja att vi ska leva det liv som han har gett oss som gåva och att vi också ska upptäcka att när vi hämtar livskraften från honom så har den en helt annan kvalitet än allt annat. Jesus beskriver den Helige Ande som "strömmar av levande vatten" (Joh 7:38) och bara den bilden gör att jag blir törstig efter att ta emot mer av livet från Gud.

Allt vi behöver finns hos vår Gud. Guds källa flödar och det räcker till dig och mig.

Vers 2 säger: "Guds källa oss renar från synden, dess vatten uppståndelse ger, av strömmarna blommar det torra, det räcker för alla som ber."

Periodvis kan jag känna mig väldigt torr inombords. (Vissa humoristiska så kallade vänner skulle säkert snabbt säga: "Ja, du är torr när du predikar också" – och kanske är det så.). Hursomhelst: Om jag under en period har försummat de stilla stunderna med Gud, så torkar jag snabbt ut på det andliga planet. Precis som våra krukväxter hemma, behöver vi vattnas och få näring regelbundet. Vi behöver ständigt fyllas på för att hålla oss levande. Vi behöver den helige Ande, det levande vattnet som strömmar över oss och genom oss.

Men ibland hindras flödet. Det kan vara nån konkret synd som hindrar oss, att vi har gjort nåt som gjort att vi stängt vår kanal till Gud. Men då får vi, tack vare allt som Jesus gjorde för oss på korset, komma inför Gud och lägga fram våra liv och säga att "så här är det". Vi får be och bekänna att vi har misslyckats och att vi vill ha förlåtelse och upprättelse.

Då har vi åtskilliga löften som kan sammanfattas i orden: "Guds källa oss renar från synden". Vi blir fullständigt förlåtna och renade. Då finns det inte längre nånting som skiljer oss från Gud. Då strömmar det levande vattnet över oss igen och kraften i Jesu uppståndelse ger liv åt det som varit visset och ihopskrumpnat i vårt inre. Då blommar det som varit dött.

Vers 3 säger: "Guds källa har frälsning till brädden, en stilla, en underbar frid, den frid som i dopet oss skänkes, den räcker för dig och för mig."

Petrus säger i dagens episteltext: "Hos ingen annan [än Jesus] finns frälsningen, och ingen annanstans finns något annat namn som kan rädda oss"" (Apg 4:12).

Du kan, likt Baalsprofeterna, skrika dig hes efter andra gudar. Du kan söka i olika religioner och livsåskådningar. Du kan söka djupt inne i dig själv, men enligt Jesus själv, han som gav sitt liv på korset för din och min skull, så finns det ingen annan möjlighet att bli räddad än genom honom. Jesus säger: "Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig" (Joh 14:6).

Jesus har redan vid ditt dop sträckt ut sina händer mot dig och han längtar efter att du ska ta emot dem. När du gör det kommer den stilla, underbara friden in i ditt hjärta. Jesus säger: "Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet" (Joh 14:27).

Jesus är med oss mitt i livet och den helige Ande ska hjälpa oss på vägen och påminna oss om dopets löften, om allt som Jesus har gjort för oss. På så sätt kommer vi att kunna ha frid i våra hjärtan, mitt i livet, mitt i världens virrvarr.

Vi går vidare till vers 4 som säger: "Guds källa ej någonsin sinar för någon i rum eller tid, dess nåd flödar över i döden, det räcker för dig och för mig."

Jag upprepar Jesu ord från evangelietexten: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö” (Joh 11:25-26a).

Vi kommer alla att dö en dag, men döden har inte längre någon makt över oss. Den är numera bara porten till det liv som aldrig dör. På samma sätt som Jesus uppstod, kommer även vi att få uppstå, åtminstone om vi själva vill det, om vi tar tag i Jesu utsträckta händer.

Detta är ingenting annat än nåd. Nåden kan ibland vara svår att riktigt förstå, men jag läste en gång en väldigt bra definition av vad nåd är. Philip Yancey skriver i sin bok "Med nådens ögon": "Vi kan inte göra nåt för att Gud ska älska oss mindre och vi kan inte göra nånting för att Gud ska älska oss mer"

Visst låter det underbart?!! "Vi kan inte göra nåt för att Gud ska älska oss mindre och vi kan inte göra nånting för att Gud ska älska oss mer"

Guds famn är öppen för dig och för mig och jag längtar efter den dagen när vi får mötas ansikte mot ansikte.

Så kommer vi, slutligen, till vers 5: "Så låt oss i världen ej rädas att leva som Mästaren lär, Guds källa oss kraften förunnar att vara Hans tjänare här."

Fram till den dagen när vi får möta Gud i himlen, får vi vara hans ambassadörer här på jorden. Vi får vara Guds ambassadörer, men inte i flotta diplomatbilar, utan som hans tjänare. Men inte menlösa ja-sägare, utan utrustade med den kraft som uppväckte Jesus från de döda.

Den kraften får vi använda till att tjäna våra medmänniskor. Varför inte på det sätt som Petrus och Johannes visar i mötet med den lame mannen vid Sköna Porten? Mannen önskade pengar, men Petrus sade: "Silver eller guld har jag inte, men vad jag har, det ger jag dig. I nasarén Jesu Kristi namn: stig upp och gå!" (Apg 3:6). Så reste de honom upp och mannen kunde gå.

Det finns kraft i namnet Jesus, så låt oss aldrig vara blyga och försagda, oroliga, rädda och modlösa, för "Vår Gud är med oss i liv och död"

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2016