Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

 

 

2 Petr 1:5-8

[Tillbaka till Guldkornens huvudsida]


För några veckor sen kom Caroline, 4,5 år, till mig och sa: "Pappa, jag kan inte säga EJ"… Ja, hon menade givetvis att hon inte kunde säga R. Självklart hade jag märkt det, men jag vet ju att det är sånt som kommer förr eller senare, och om man därför påpekar sånt för ett barn så blir det onödigt jobbigt för henne. Det är bättre att vara lyckligt ovetande så länge det är möjligt.

Men nu visade det sig alltså att hon var medveten om att hon inte kunde säga R och hon var bekymrad. Vad gör en pappa då? Jo, jag tog upp henne i famnen och tröstade henne genom att säga: "Vet du, Caroline, alla barn har svårt att säga R i början. Det är ett jättesvårt ljud som tar lång tid att lära sig. Pappa hade också svårt när jag var liten. Mamma också. Så du behöver inte vara ledsen eller orolig. Bäst vad det är kommer du att kunna säga R du med".

Mycket riktigt. Helt plötsligt, förra helgen, hörde vi att det började komma. Hon prövade sig fram och märkte att det kom mer och mer. Caroline blev överlycklig. "Mamma, pappa, jag kan säga R!", sa hon och sken med hela ansiktet. Det blev kramkalas och vi berömde henne ordentligt och var riktigt glada vi med. Sen fick hon ringa till farmor och farfar, mormor och morfar, och berätta den glada nyheten.

Det syntes så tydligt hur lättad hon blev, och stolt. Hon hade tagit ytterligare ett steg i utvecklingen.

Vi är kallade att vara inne i samma sorts utveckling som kristna. Vi ska inte tro att vi i början kan förstå allt och kunna ta till oss allt, men tanken är att vi likt ett barn ska växa i vår tro genom den andliga näring som vi får.

Dagens Guldkorn ut Bibeln kommer från ett av Petrus brev. Han skriver så här: "Sök därför med all iver att till er tro foga styrka, till styrkan kunskap, till kunskapen självbehärskning, till självbehärskningen uthållighet, till uthålligheten gudsfruktan, till gudsfruktan broderlig omtanke och till omtanken kärlek. Ty om allt detta finns hos er och får växa till blir er kunskap om vår herre Jesus Kristus inte overksam utan bär frukt."
(2 Petr 1:5-8)

Tron behöver styrka, för att den ska hålla. Styrkan behöver kunskap, både om mig själv, mina medmänniskor och om Gud. Kunskapen behöver självbehärskning, en insikt om att jag ska ha båda fötterna på jorden. Min tro ska grunda sig på Guds ord, och inte på mina egna tankar och åsikter. Sen behövs uthållighet, för det finns inga garantier för att det kristna livet ska gå som på räls. Det kommer kämpiga dagar när vi får brottas med tro och tvivel. Till detta behöver vi Gudsfruktan. Det handlar inte om att vi behöver vara rädda för Gud, utan att vi behöver inse att Gud är den han är. Gud är inte en människa, att han har all makt och är helig. Därför kan jag inte bete mig hur som helst. Min tro behöver också få konsekvenser i mitt möte med andra människor, så att jag visar broderlig omtanke. Och mitt i allt detta behövs en rejäl portion kärlek, samma kärlek som Gud ger mig får jag dela med mig av.

"Oj, det här känns mycket", kanske ni tänker. Men det är på precis samma sätt som det här att kunna säga R. Vi kan inte begära att man kan vara vuxen direkt som kristen. Nej, vi får ta det steg för steg, så kommer dessa steg i utvecklingen automatiskt när vi lever tillsammans med Gud, när min tro får den rätta näringen och när den rätta tiden är inne.

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2016