Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

 

 

P o s t i l l a n

[Tillbaka till postillans huvudsida]


Bönsöndagen
Malå kyrka
12 maj 1996
Tema: Bönen
Text: Matt 6:5-8


Den klassiska predikostilen är att man ska ha tre punkter i sin predikan. Det är ytterst sällan jag har det, men idag har jag ur de innehållsrika texterna faktiskt plockat ut tre punkter om bönen, tre uppmaningar, som jag tror vi behöver lyfta fram idag.

Den första uppmaningen gäller att vi ska be av hjärtat. ”Gör inte som hycklarna”, säger Jesus. Hycklarna är de som inte menar vad de säger. De som bara vill synas, de som bara har tron som ett yttre klädesplagg. De står gärna i gathörnen och i kyrkorna och ber bara för att synas, för att folk ska betrakta dem som fromma och gudfruktiga. Det kan vara många och vackra ord, men det ligger ingenting bakom, det är inte äkta och då är det meningslöst menar Jesus. För Gud ser genom alla yttre fasader, ser till hjärtat, ser att det är falskt och han möter dem inte, eftersom han inte har nånting att möta. De inte söker ju inte Gud, utan bara människors ära.

Nej”, säger Jesus, ”när du ber, gå då in i din kammare, stäng dörren och be sedan till din fader som är i det fördolda. Då skall din fader, som ser i det fördolda, belöna dig”.

Tyvärr har många människor tagit det här bibelordet som en förevändning för att hålla sin tro för sig själv - kanske är du en av dem, jag vet inte. Men det är inte alls det som det handlar om. Hela bibelns budskap är snarare att vi ska dela med oss. Dela tron med varann, be med varann, be för varann, berätta för andra om vad Jesus betyder för dig och vad han kan göra i deras liv. Vi ska alltså inte hålla tron för oss själva.

Men sök hela tiden Herren av hjärtat. Ta dig tid med honom, både enskilt och med andra, för att han ska kunna ge dig mer och mer av sina välsignelser. Gud möter oss när vi söker honom.

Vi får gå till Herren med allt som vi bär på, allt det som känns viktigt och angeläget. Han uppmanar oss ju genom Paulus i Filipperbrevet 4:6-7 ”Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus”.

Låt Gud få veta alla era önskningar! Gud ser i ditt hjärta, ser din längtan efter mer av honom i ditt liv. Han ser dina svårigheter kroppsligt och andligt. Han ser din oro för dina släktingar, barn och barnbarn. Kom därför till honom och lämna detta i hans kärleksfulla händer.

"Men", undrar någon, ”om nu Gud ser allt och vet allt, varför ska vi då be? Kan han inte bara fylla de behov som han ser att vi har?”

Jag tror att det är för vår skull som vi uppmanas att be, att bönen öppnar oss, öppnar vårt inre. Gud har allt i beredskap, men han kan inte fylla oss förrän vi öppnar oss genom att komma inför honom i bön och där nämna våra önskningar och böneämnen för honom. Det är som när vi ska dricka måste vi först vrida på kranen för att vattnet ska börja strömma. Den andra punkten är alltså att vi måste öppna kranen.

Det är det som gör att Jesus uppmanar och lovar oss i Luk 11:9-10: "Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas".

Gud finns ju hos oss, går ständigt vid vår sida och när vi vänder oss till honom så vill han betjäna oss. Gud ser våra behov, ser vad vi behöver för vår överlevnad, främst andligt, men även kroppsligt. Därför behöver vi inte bekymra oss. Ta tid för Gud i stället så ska han leda dig vidare i tron och uppenbara saker för dig som du aldrig trodde var möjligt.

Gud vill ge oss så mycket gott, vare sig vi knappt känner Gud eller har välsignats gång på gång i rikligt mått. Han vill ge oss mer. Han säger i Jer 33:3: ”Ropa till mig, så vill jag svara dig och förkunna för dig stora och förunderliga ting som du inte känner.

Öppna kranen och tag emot, Jesus säger: ”Finns det någon far ibland er som ger sin son en orm, när han ber om en fisk, eller ger honom en skorpion, när han ber om ett ägg? Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte fadern i himlen ge helig ande åt dem som ber honom?” (Luk 11:11-13)

Du som längtar efter att möta Gud, be till Gud att han hjälper dig att öppna kranen. Och varför skulle inte Gud höra den bönen när han själv har lovat att göra det? Du som längtar efter mer av Gud, be Gud att han möter dig i din längtan. Han ska göra det!

Be av hjärtat - Öppna kranen - Och var uthållig

I dagens samhälle går allt så snabbt. Det märks inte minst på MTV där det är snabba klipp och tvära kast och det gör att vi påverkas. Vi vill gärna att det hela tiden ska vara action, att det alltid ska hända saker. Vi kan vara rädda för tystnaden och fyller därför våra liv med aktivitet och rörelse. Det gör också att vi ger upp vid minsta motgång. Om vi inte lyckas direkt så rusar vi vidare. Men Gud är annorlunda. Gud är ingen automat. Gud är ingen trisslott. Han är nåt mer. Gud är beständig, med högsta vinst för alla. Men ibland måste vi kämpa, tidvis måste vi på knä och ropa till Gud - inte för Guds skull, utan för vår skull, för att vi ska kunna stilla oss, och bli mottagliga för honom. Det är Guds fostran.

Hur skulle det se ut om vi kom körande med vår snabba sportbil till bensinmacken, men inte gav oss tid att tanka mer än ett par deciliter, förrän vi bränner iväg igen. Det är omöjligt för oss att kunna ta emot om vi inte stannar upp och tar oss tid för Gud och är uthålliga.

Vi läste i GT-texten (2 Mos 17:8-12) om Mose som sträckte sina händer upp mot Gud för att Israels folk skulle vinna striden mot Amalekiterna. Så länge som han orkade hålla upp händerna gick det bra, men när han blev trött och tog ner dem så tog motståndarna över i striden. Så Mose var tvungen att fortsätta hålla uppe händerna mot himlen med hjälp av Aron och Hur tills solen gick ner. Då blev det seger med Guds hjälp.

Det är vad uthållighet handlar om, att vi inte ger upp vid första motgång, utan är uthålliga i vår bön, tar oss tid och inväntar att Gud ska välsigna oss. Gud väntar för vår skull och han ska välsigna oss och ge oss del i segern när vi är redo att ta emot. Var därför uthållig i din bön.

De tre uppmaningarna som jag ville ge er idag var alltså: Be av hjärtat, öppna kranen och var uthållig.

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2016