Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

 

 

P o s t i l l a n

[Tillbaka till postillans huvudsida]


Bönsöndagen
Gudstjänst i Piteå kyrka
10 maj 2015
Tema: Bönen
Text: Luk 18:1-8


Alltså, snacka om att den här texten hamnar rätt in i min egen livssituation. För därhemma är det ständigt tjat. Tjat, tjat, tjat – om än det ena och än det andra. Och de ger sig aldrig. Ibland tror jag att jag ska bli galen. Så är livet för en stackars förälder. Hur mycket jag än älskar mina barn, så blir det bara för mycket ibland. Nånting säger mig att ni kan känna igen er.

Det känns som att tjatet därhemma bara har ökat den senaste tiden. Sen läser jag denna text om änkan som tjatar på domaren. Tänk att den liknelsen kom just nu. Kom inte och säg att inte Gud har humor! Så min ofrånkomliga, dagsaktuella fråga i dagens predikan är: Tål Gud tjat? Tål Gud tjat?

För tänk så många gånger vi tjatar på Gud, om än det ena och än det andra. Det handlar om rop om hjälp, om rättvisa, om förbarmande, om förlåtelse, om bönhörelse, om vägledning, om välgång, om hälsa, om allt mellan himmel och jord. Vi vädjar och gnäller och vi tjatar att Gud ska ordna, fixa och ställa till rätta.

Blir Gud aldrig less? Blir Gud aldrig uttröttad och ryter ifrån: ”Men sluta tjata. Jag har ju sagt nej!” För det är ju så det blir därhemma till slut. Förr eller senare kommer ju den där droppen som får bägaren att rinna över.

Det händer ibland att mina barn kallar mig för Sven-Butler. Och det är så de ofta behandlar mig, som en butler, en som passar upp och ordnar allt som de egentligen skulle kunna fixa själva.

Hur behandlar vi Gud? Är han våran passopp, våran butler?

Ja, ni märker att det är många frågor vi kan ställa oss i detta ämne. Jag tror jag tar det fråga för fråga, för att till slut, förhoppningsvis, få ett svar på huvudfrågan om Gud tål tjat.

Min utgångspunkt är min egen frustration som förälder, men vi får hela tiden ha i åtanke att Gud är så mycket mer än en trött förälder. Tack och lov för det!

 

Blir Gud less på våra böner?

Nej, Gud blir aldrig less på våra böner. Gud har så mycket tålamod med sina barn, så mycket mer tålamod än vad du och jag har. Gud är präglad av en kärlek som är tålmodig och god (1 Kor 13:4). Han vill vårt bästa och uppmanar oss genom Paulus att ”Be ständigt” (1 Thess 5:17). Gud längtar efter att få höra vår röst, höra våra önskningar.

 

Får vi be om vad som helst?

Ja, vi får be om vad som helst. Paulus skriver i Filipperbrevet: ”Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar.” (Fil 4:6)

Och Petrus uppmanar oss: ”Kasta alla era bekymmer på honom, ty han sörjer för er.” (1 Petr 5:7)

 

Svarar Gud på bön?

Ja, Gud svarar alltid på våra böner. Men han kanske inte svarar på det sätt vi önskar. Och det är kanske det som är problemet för oss. Vi tycker inte att Gud svarar på våra böner när han inte svarar på vårt sätt och just i samma stund vi ber. 

Vi får inte glömma bort det som står hos profeten Jesaja: ”Mina planer är inte era planer och era vägar inte mina vägar, säger Herren.” (Jes 55:8)

Vi brukar lära våra konfirmander att Gud alltid svarar på våra böner, men ibland svarar han ”Ja”, ibland vår vi ”vänta” och ibland blir det ”nej”. Det är som ett trafikljus: Grönt, gult, rött: Ja, vänta, nej.

 

Varför får vi inte allt vi ber om?

Jakob sätter fingret på den ömma punkten när han skriver: ”Ni ber, men får ingenting därför att ni ber illa; ni vill bara tillfredsställa era begär.” (Jak 4:3)

Precis så tror jag det är. Vi ber ibland så själviska böner, så kortsiktiga böner, så ogenomtänkta böner och Guds planer är då ofta annorlunda. Ofta handlar det väl om att Gud svarar ”Vänta. Det är inte läge just nu.”

 

Varför måste vi vänta?

Om vi tar mina barn som exempel igen. De har ju inget tålamod att vänta. Jag kan ha svarat ”ja” på deras tjat, men bett dem vänta, eftersom det är nåt annat som måste göras först.

Skulle man som förälder svara ja hela tiden och uppfylla önskningarna direkt, skulle ju barnen bli så bortskämda att de aldrig skulle lära sig att livet inte fungerar så. Ibland måste man vänta. Ibland måste man få ett nej. Så även från Guds sida.

 

Kan Gud säga nej?

Ja, det finns givetvis saker som Gud svarar nej på, där han vet att det inte skulle bli bra. Men Gud vill vårt bästa. Han älskar att ge oss goda gåvor och att se vår glädje.

Paulus påminner oss i 2:a Korinthierbrevet om att Jesus är Guds största och viktigaste gåva. Jesus är Guds JA till oss. Paulus skriver: ”Guds son, Kristus Jesus, som vi har förkunnat bland er, jag och Silvanus och Timotheos, han var inte både ja och nej, i honom finns bara ett ja. 20Ty alla Guds löften har fått sitt ja genom honom.” (2 Kor 1:19-20)

 

När svarar Gud ja då?

Ja, Gud kommer alltid att svara ja på vår längtan efter honom, efter förlåtelse, efter frälsning. Det är ju vad han uppmanar oss till, gång på gång. Gud kommer alltid att svara ja när vi söker honom – och då väntar han inte.  

Det står till exempel: ”Jag vet vilka avsikter jag har med er, säger Herren: välgång, inte olycka. Jag skall ge er en framtid och ett hopp. 12När ni åkallar mig och ber till mig skall jag lyssna på er. 13När ni söker mig skall ni finna mig. Ja, om ni helhjärtat söker efter mig 14skall jag låta er finna mig, säger Herren” (Jer 29:11-14a)

 

Så landar vi till sist i den ursprungliga frågan: Tål Gud tjat?

Ja, faktum är att det är därför Jesus berättar den här liknelsen om domaren och änkan. Det står ju i början: ”Jesus gav dem en liknelse för att lära dem att alltid be och inte ge upp”. Det är orsaken: ”för att lära dem att alltid be och inte ge upp”.

Så fortsätt be. Ge aldrig upp. Som det brukar stå på en del broderade tavlor på väggarna: ”Sluta aldrig önska, sluta aldrig be, sluta aldrig hoppas – under kan ju ske!”

Ja, under kan ju ske. Det som är omöjligt i våra ögon, är fullt möjligt för Gud. Det är till honom vi riktar våra böner, våra rop och vårt tjat. Han älskar oss och vill vårt bästa. Han har en plan, som inte alltid stämmer med våra planer, men han har definitivt makten att gripa in och göra underverk i våra liv. Ibland får vi vänta. Ibland får vi tjata. Men ge aldrig upp! Så, som det står i Romarbrevet: ”Gläd er i hoppet, var uthålliga i lidandet och ihärdiga i bönen” (Rom 12:12)

Till sist. om du tröttnar på att tjata: Slappna bara av. Gud har hört dina böner och som det står i Psaltaren: ”Lägg ditt liv i Herrens hand. Lita på honom, han kommer att handla.” (Ps 37:5)

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2016