Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

 

 

P o s t i l l a n

[Tillbaka till postillans huvudsida]


Bönsöndagen
Piteå kyrka
25 maj 2014
Tema: Bönen
Text: Matt 6:5-8


Många människor gillar att tända ljus. Det skapar stämning och sprider ett behagligt ljus, särskilt under den mörkaste årstiden. En hel del människor tänder gärna ett ljus när man vill ha en lugn stund. För många kan det tända ljuset vara en hjälp när man sätter sig ner för att be.

Ett tänt ljus hjälper oss att fokusera. Hur många av oss har inte fastnat med blicken i den fladdrande lågan? I den stillhet som då uppstår kan vi prata med Gud i vårt inre och lämna över allt som vi bär på. Vi får nämna våra böneämnen och lämna över dem till Gud. Vi får nämna och lämna. Nämna och lämna.

Ett stearinljus består ju av tre delar. Det är veken, stearinet och den tända lågan. Jag ska utgå från dessa tre delar i dagens predikan, eftersom de kan hjälpa oss att förstå lite mer av bönens hemlighet.

 

Veken

Veken får symbolisera ditt liv. En veke är flätat av bomullsgarn. Den består alltså av flera trådar. På samma sätt består vi människor av olika delar. En del är det som andra ser. Det är ofta de glada, spralliga och charmiga trådarna. Vi vill ju visa oss från vår bästa sida, eller hur?

I andra sammanhang vill vi lyfta fram den eftertänksamma tråden och vara den som reflekterar och funderar på saker, den smarta tråden. Men det finns även andra trådar av vår personlighet som bara Gud ser. Han vet hur vi mår längst innerst inne. Gud "ser i det fördolda" (Matt 6:6). Han vet när vi mår dåligt. Han vet när vi är osäkra, ensamma och rädda.

Det här är ganska bra att veta när vi ber. Gud känner oss och ändå älskar han oss. På samma sätt som veken går genom hela ljuset så får du lyfta fram hela dig själv i bönen. Gud ser allt och vet allt. Han känner dig, även på djupet. Han vet vad du bär på och därför behöver du inte förställa dig inför honom, inte vara nån som du inte är.

Jesus säger ju i dagens evangelietext: "När ni ber skall ni inte göra som hycklarna" (Matt 6:5). Det handlar om ärlighet. När du ber vill Gud inte höra nåt annat än det som kommer direkt från ditt hjärta, det som berör dig, det som är viktigt för dig. Du behöver inte ens formulera dig på ett bra sätt. Paulus skriver i Filipperbrevet: "Gör er inga bekymmer, utan när ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar." (Fil 4:6)

Det är så skönt att veta att inför Gud får vi vara precis som vi är. Han viker inte undan när det är jobbiga saker. Nej, då kommer han ännu närmare för att lyfta bort det som smärtar, för att förlåta, rena, hela och upprätta.

Gud vill på samma sätt att du ska våga släppa fram den glädje du känner. Du behöver inte hålla inne med den, bara för att du är rädd för hur din bänkgranne skulle reagera. Det viktigaste är även här att ärligheten får komma fram.

Det var veken och vi går vidare till stearinet

 

Stearinet

Stearinet får symbolisera Guds omsorg. Det finns inget område i ditt liv som han inte vill omsluta med sin stora omsorg.

"Jag vet vilka avsikter jag har med er, säger Herren: välgång, inte olycka. Jag skall ge er en framtid och ett hopp. 12När ni åkallar mig och ber till mig skall jag lyssna på er. 13När ni söker mig skall ni finna mig. Ja, om ni helhjärtat söker efter mig 14skall jag låta er finna mig, säger Herren." (Jer 29:11-14a)

Stearinet omsluter veken, det flätade bomullsgarnet, hela din varelse. Gud ser din längtan. Han hör din bön. Du är aldrig ensam. Psaltaren uttrycker det så här: "Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand" (Ps 139:5 – Svenska Folkbibeln).

Det här är grunden för bönen: Du är omsluten av Guds omsorg. Du är veken och Gud är stearinet som omsluter dig.

Men vad vore ett stearinljus om det inte fick tändas?

Lågan

Lågan är den Helige Ande. När du döptes fick du Anden som gåva. Jesus beskriver honom som Hjälparen, den som han har sänt för att stödja dig i din tro och i din bön.

När vi kommer inför Gud i bön, så tänds lågan i bönens ljus. Det är som på Pingstdagen när den Helige Ande kommer över den samlade lärjungaskaran som satt och bad. Det står att "De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem." (Apg 2:3)

Den Helige Ande sändes till oss för att hjälpa oss, för att stödja oss i vår tro och i vår bön. Det är ju inte alltid så lätt att veta hur vi ska be. Men som vi läste i episteltexten: "På samma sätt är det när Anden stöder oss i vår svaghet. Vi vet ju inte hur vår bön egentligen bör vara, men Anden vädjar för oss med rop utan ord, 27och han som utforskar våra hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill." (Rom 8:26-27)

Här är givetvis tungotalet till stor hjälp, en av de nådegåvor som den Helige Ande vill utrusta oss med. Tungotalet är ju ett bönespråk som vi inte förstår själva, men som går direkt från vårt hjärta till Guds hjärta med den Helige Andes hjälp. Tungotalet är en fantastisk hjälp i bönelivet, "eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill".

Men jag tror att Anden leder vår vanliga bön också, när vi ber med de ord vi känner igen. "Anden stöder oss i vår svaghet." Anden hjälper oss att formulera vårt hjärtas längtan och Gud hör vår bön.

Gud hör även den enklaste bön. Vi får komma ihåg Guds ord genom profeten Jesaja: "Det knäckta strået bryter han inte av, den tynande lågan släcker han inte" (Jes 42:3)

Avslutning

Vi har nu beskrivit bönens ljus: Du är veken som omsluts av Guds omsorg och som tänds av den Helige Ande.

Jesus säger avslutningsvis: "Be, så skall ni få. Sök, så skall ni finna. Bulta, så skall dörren öppnas. 8Ty den som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas" (Matt 7:7-8).

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2016