Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

 

 

P o s t i l l a n

[Tillbaka till postillans huvudsida]


Askonsdagen
Lycksele kyrka
13 februari 2002
Tema: Bön och fasta
Text: Matt 6:16-18


Igår festade vi på semlor och idag går vi in i fastetiden. Tillvaron byter skepnad, åtminstone inom kyrkan. Fastetiden är ju traditionellt till för att vi ska förbereda oss för påsken. Genom århundradena har det sett ut lite olika. Förr var det inte alldeles ovanligt att ha fyrtio dagars fasta. Det är kanske inte lika vanligt idag, åtminstone inte här i Sverige. Här har en del på senare år valt att avstå från TV-tittade, kött, kaffe eller annat. Det är också ett bra sätt. Gemensamt för allt är att avstå från saker för att i stället koncentrera sig på det viktigaste i livet.

Det är väldigt individuellt vad man väljer att göra - om man alls gör nåt. Själv brukar jag inte ha gjort nåt speciellt egentligen. Tyvärr, eftersom jag är övertygad om att var och en som tar sig mer tid för vår Herre blir rikt välsignad.

Jag skulle dock i år vilja lyfta fram en sak som jag har gått och tänkt på, ett sätt som borde locka både dig och mig att ta vara på fastetidens möjligheter.

Vi känner ju alla alltför väl att vårt samhälle snurrar allt snabbare. Vi rycks med och hela vår tillvaro blir genomstressad. Vi vill så gärna vara helhjärtade i allt vi gör, men helheten slits sönder i allt mindre bitar. I samma takt mår vi allt sämre.

Ska det behöva vara så? Nej, jag tror verkligen inte det. Samhället kommer att bryta ihop förr eller senare och vi måste göra nåt för att klara oss undan samma öde.

Jag tror att nyckeln ligger i hjärtat. Om inte ditt hjärta är helt är inte heller ditt liv helt. I Ordspråksboken står det ”Framför allt som skall bevaras må du bevara ditt hjärta, ty därifrån utgår livet" (Ord 4:23 - 1917 års översättning)

Varför inte göra fastetiden till en antistresstid, där vi medvetet går in för att bevara vårt hjärta, för att försöka bryta stressens grepp om oss?

Jesus säger: ”Frid lämnar jag kvar åt er, min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Känn ingen oro och tappa inte modet” (Joh 14:27). Jesus är motvikten till världen och stressen. Han säger också: ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.” (Matt 11:28-30)

I våra almanackor skriver vi in en massa aktiviteter, men tänk om vi som motvikt till detta skulle föra in en timmes passivitet varje dag, en stund för dig själv och vår Herre. Tänk om vi varje dag kunde avsätta tid till att bara komma till Jesus, att sitta ner vid hans fötter i stillhet och bön. Det är ju hos honom som vi kan få vila och frid för våra sargade hjärtan. Det är hos honom som ett successivt helande kan ske, ett helande av ditt hjärta och ditt sönderstressade liv.

Jag tror att det här är att förvalta fastetiden på bästa sätt. Detta ligger också i linje med den text som vi hörde tidigare: ”Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara".(Matt 6:19-21).

Ja, var mår vårt hjärta bäst, om inte hos Jesus, vår frälsare?

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2016