Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

 

P o s t i l l a n

[Tillbaka till postillans huvudsida]


Annandag Pingst
Malå kyrka
31 maj 1993
Tema: Andens vind över världen
Text: Jes 44:1-8


I går var det pingstdagen, när Anden utgöts över lärjungarna. De hade väntat i Jerusalem i en dryg vecka efter det att Jesus hade farit upp till himlen. De hade förberett sig i bön på att den Helige Ande skulle komma, den Hjälpare som Jesus hade lovat dem.

Inte vet jag, kanske blev de överraskade över resultatet, men Apostlagärningarna berättar i alla fall om den kraft som kom strömmande över de samlade lärjungarna. De, som förut hade varit fega stackare, vittnade nu frimodigt för alla som ville höra på och det står i dagens episteltext att när Petrus vittnade om Jesus i Andens kraft, så träffade Ordet människorna i hjärtat. Det skulle han aldrig ha vågat för bara några veckor sen när han förnekade Jesus tre gånger. Det är först när Anden tänder honom som han vågar och hittar orden.

De som var samlade den här första pingstdagen var inte många, men när dagen var slut hade 3000 människor blivit omvända. Ett otroligt resultat om vi jämför med nutidens mått. Det är väl bara i de andligt torra markerna, typ Afrika, Sydkorea, Ryssland, Kina och liknande, som kan komma upp i dessa siffror. Och det är just det: det är i de torra markerna som kontrasterna blir som störst: öken kan förvandlas till grönska. Det som är till synes dött kan väckas till liv.

Vi läste i GT-texten: "Jag skall utgjuta vatten över de törstiga och strömmar över det torra. Jag skall utgjuta min Ande över dina barn och min välsignelse över dina avkomlingar, så att de växer upp mitt ibland gräset, som pilträd vid vattenbäckar".

Vad är hemligheten med det här? Jo, det är ju inte tack vare marken som det börjar grönska. Ökenmarken är ju död. Men nånstans i denna mark har Gud planterat frön, och det som saknas är bara det livgivande vattnet. Och den Helige Ande kom som ett strilande regn för de som var törstiga på pingstdagen, och han kommer som en porlande bäck bland allt Guds folk idag. Anden vill gjuta nytt liv i dig och mig, vill förnya oss var och en, så att det torra och ökenliknande kan börja blomstra i oss och i församlingen.

Det livgivande vattnet är alltså en bild för den Helige Ande. En annan bild kan vi finna i temat för den här dagens texter: "Andens vind över världen". Ande och vind är samma ord på grekiska och hebreiska och det finns stora likheter: Man kan inte se vare sig vinden eller Anden, bara märka dess spår. Vinden blåser i gräset, blåser av hatten, viner i dörrspringan och så vidare. På samma sätt ser vi Andens verk bland oss: Människor blir väckta på nytt, finner en ny och djupare tro på Jesus, sjuka blir friska även idag, mycket oftare än vi kan tro. Och så vidare. "Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av Anden". (Joh 3:8)

Andens vind blåste vidare över världen efter Pingstdagen. Väckelsens vind har blåst några gånger över vårt land, men vi har i många fall stängt vår dörr igen. Det har länge varit instängt i vår kyrka och vi skulle behöva vädra både i oss själva och i församlingen. Vi behöver öppna vårt hjärtas dörr för den helige Ande och låta vinden blåsa ut all den gamla och unkna luften, låta det livgivande syret komma in i våra liv igen. Låt dina lungor fyllas så att du på nytt får kraften och orken. Låt dig tändas av Anden, så att ditt kristna liv verkligen är LIV.

- För det finns två sorters kristna: Roddbåtskristna och segelbåtskristna.
De roddbåtskristna är de som använder sin egen kraft till att arbeta med årorna. De får visserligen visa sin styrka, att JAG är så duktig, JAG är stark och JAG ska nog ro skutan i land. JAG kan imponera på andra. Men när man ror har man målet i ryggen. Utan den Helige Ande blir man lätt osäker på sin kristna tro och målet lyser inte så klart för oss: "Men är jag verkligen ett Guds barn?" "Nja, jag är inte säker, men jag gör så gott jag kan!" Så kämpar man på i sin roddbåt, duktiga och tappra... men inte glada.

Och samtidigt blåser Andens vind! Vänd om och hissa segel! Då kommer målet i sikte och vi kan slappna av. Visserligen måste vi fortfarande segla och navigera, men vi behöver inte göra det i egen kraft, eftersom Andens vind blåser. Med vinden kommer också friheten, den frihet som bär med sig glädjen.

Möjligheterna finns för oss att bli glada, fria och levande kristna. Låt därför det livgivande vattnet strömma över dig och segla i Andens vind.

Det finns ett antal fina sånger som kan hjälpa oss att bli öppna för Anden och jag tänkte att vi skulle sjunga en av dessa.

Ande, du som livet ger fall nu över oss
Ande, du som livet ger fall nu över oss
Smält oss, fyll oss, tänd oss, sänd oss
Ande, du som livet ger fall nu över oss

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2016