Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

P o s t i l l a n

[Tillbaka till postillans huvudsida]


Alla Helgons Dag
Malå
kyrka
4 november 1995
Tema: Helgonen
Text: Matt 5:13-16


Har ni nån gång suttit vid matbordet med en härlig köttbit framför er, tagit en tugga och känt att den var nog lite osalt i alla fall, sträckt er efter saltströaren, saltat och smakat igen och då till sin förskräckelse upptäckt att det var socker i ströaren. Jag tror nog att alla har varit med om det och det är inte speciellt positiv upplevelse, även om man kanske lär sig till nästa gång.

Idag är temat alltså ”Helgonen”. Nathan Söderblom, som var ärkebiskop för drygt 60 år sen, sa att ”Ett helgon är en människa som i ord och gärningar vittnar om att Gud lever”. Det är detta vi är kallade till som kristna, att vara helgon, Kristusljus i världen, att vi visar människor på Jesus, hjälper dem en bit på vägen. Jag tror att det största man som kristen kan vara med om är, förutom ens egen omvändelse, att få leda en människa till Jesus, inte för min egen skull, utan för dennes skull.

Vi läste i texten nyss om att vi är jordens salt och världens ljus. Vi har en speciell funktion i världen. På Jesu tid användes saltet främst i tre syften: det hade en renande funktion, det skulle bevara maten från förruttnelse och den skulle krydda maten, göra den smaklig. Det är denna bakgrund som finns när Jesus säger att vår funktion är att vara jordens salt. Vi ska vara renande, bevarande och kryddande i världen. Då kommer genast frågan: Men hur ska vi kunna vara det? Det är ju bara Jesus som kan rena och bevara människor.

Just det! Det är bara Jesus som har saltets funktioner, men om vi har Jesus i våra liv får även vi den funktionen genom att leva som Jesus vill, genom att visa människor på Jesus. För om inte saltet har någon kraft har det också förlorat sin funktion. Utan Jesus har vi ingenting att krydda tillvaron med:

Det är bara Jesus som kan rena oss. Det är genom hans död och uppståndelse, hans försoningsgärning, när han tog på sig alla människors synd och skuld som ett oskyldigt offerlamm, en syndabock, det är bara genom detta som vi kan tvättas rena från vår missgärning.

Det är bara Jesus som kan bevara oss. Det är han som har makten, genom sin seger på Golgata. Han har nycklarna till himmelriket och vill inget hellre än att leda oss genom livet, bevara oss till det eviga livet i himmelen. Vid nattvarden har vi Jesu löfte att den som äter min kropp och dricker mitt blod, i brödet och vinet, kommer han att bevara till evigt liv.

Det är bara den vetskapen som kan ge oss trygghet och hopp inför framtiden och när vi lever med honom kommer också det kristna livet att vara kryddat och välsmakligt i andras ögon, eller munnar, beroende på hur man ser det.

Ni är jordens salt. Men om saltet mister sin kraft, hur skall man få det salt igen?” Hur ska vi kunna behålla vår sälta, behålla vår tro och andliga fräschör? Jo, vi får svaret i dagens episteltext: genom att ”ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare”, genom att leva med Jesus. Det är enda sättet.

När vi gör det kommer vi också att vara världens ljus, en återglans av Guds härlighet. Precis som Moses ansikte var strålande när han hade varit med Gud uppe på berget så kommer även vi att stråla av Guds härlighet när vi aktivt lever ett liv med vår Herre. Det gör att vi inte alltid i ord måste säga att vi är kristna. När vi lever med Gud och låter honom leda oss kommer det att synas på oss i alla fall, genom våra liv, precis som för helgonen.

Det är på detta sätt som vi kan leda människor till Jesus. Våra ord och våra handlingar måste överensstämma, eftersom det är gärningarna som människorna runt omkring oss ser och hänger upp sig på. Jag har tyvärr hört många som säger att den största orsaken till att de inte vill vara kristna är på grund av kristna människor, och det kan räcka med en enda, som inte lever som de lär. Det smärtar att höra sånt, men det borde också få oss att rannsaka oss själva, göra bot och bättring, att åter fästa blicken vid Jesus, "trons upphovsman och fullkomnare" (Hebr 12:2a).

Det är först då vi kan bli det vi är tänkta att vara. Ju mer hängivna vi är att följa Jesus, ju mer vi är beredda att låta honom ta bort de saker som hindrar hans ljus från att lysa genom oss, desto troligare är det att våra ord och handlingar kommer att överensstämma. Då är vi verkligen världens ljus, som en blinkande fyr, med uppgiften att varna för andra människor för farligheter och leda dem på den rätta vägen.

Bön:
Gud, ge oss nåden att bli det vi är tänkta att vara, jordens salt och världens ljus, små helgon som i ord och gärningar vittnar om att du lever. Förlåt oss för de gånger vi skymmer dig genom att vi glömmer bort att leva som du vill, ett helhjärtat liv med dig. Amen.

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2016