Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

 

P o s t i l l a n

[Tillbaka till postillans huvudsida]


6:e söndagen efter Trettondedagen
Malå kyrka
13 februari 2000
Tema: Gud verkar nu
Text: Joh 5:17-21


Har ni tänkt på hur det kan komma sig att en människa kan bli fet? Huvudorsaken är ju att man tar in mer än man gör sig av med. I det dagliga livet är det tänkt att vårt intag av mat och dryck ska motsvara det som vi gör av med, att vi får energi till att utföra våra sysslor. Men om vi äter mer än vi gör av med läggs det så att säga på hög. Vi blir rundare och fetare. Det är väldigt lätt att det blir så.

Jag tror det är samma sak med det andliga livet. Det är lätt att vi kommer hit till kyrkan söndag efter söndag och konsumerar Guds ord. Vi tar in det – men av någon anledning gör vi inte av med allt vi får. Tanken är ju att vi ska dela med oss av det vi har fått ta emot. Jesus uppmanade oss till och med att göra det i Missionsbefallningen.

Men vi har blivit lata konsumenter överlag och det gör att vi blir rundare och rundare andligt sett. Vi blir bekvämare av oss och alltmer orörliga. Vi blir helt enkelt andligt feta.

Samtidigt som detta sker blir församlingen allt magrare och samhället i stort är undernärda. De får inte ta emot den andliga föda som Gud vill ge dem. Kanske gäller det dig också om du inte känner igen dig i att du blivit andligt fetare på senare år.

När Israels folk vandrade i öknen såg Gud till att de hade vad de behövde. De hade varje morgon manna som fallit från himlen. Det speciella med detta var att de inte kunde spara det. De kunde inte lägga det på hög. Folket lärde sig att lita på Gud – i den mån de nu gjorde det.

Frågan är om vi idag har lärt oss nåt av detta. Jag tror inte det. Många inom våra kyrkor idag är trötta. Jag tror att en av de största orsakerna till detta är att vi inte har tagit emot den näringsriktiga måltid som Gud ger oss. Det har spridit sig en mättnad hos oss som grundar sig på fel sorts kost.

Gud ger oss mat för dagen, både för kroppen och för vår inre människa. Men det som Gud vill ge oss är ingen andlig snabbmat. Han ger oss bästa kvalité. Han vill idag utmana oss, uppmuntra oss och ge oss ny kraft till att sprida budskapet om honom vidare.

Vi måste komma ihåg att även om vi har möjligheten att fira gudstjänst varje söndag och kanske blir lite mätta och passiva på det så är varje möte unikt. Gud vill möta oss på nytt. Det är dags för oss att börja ta till oss budskapet och föra det vidare för att inte vår församling ska dö ut, bildligt och bokstavligt.

Vi måste komma ihåg följande: Vi blir väldigt lätt trötta och orkeslösa, men Gud är outtröttlig. Det är från honom vi måste hämta kraften.

Vi blir väldigt lätt mätta – av felaktiga orsaker, men Gud vill ge oss så mycket mer. Det är från honom vi måste hämta vår hunger och rätt andlig föda.

Vi blir väldigt lätt passiva och stillasittande, men Gud är i allra högsta grad aktiv. Det är från honom vi måste hämta motivationen och inspirationen. Vi blir väldigt lätt nöjda i förtid, men Gud vill leda oss vidare.

Vi läste i GT-texten: ”Glöm det som förut var, tänk inte på det förgångna. Nu gör jag något nytt. Det spirar redan, märker ni det inte? Jag gör en väg genom öknen, stigar i ödemarken” (Jes 43:18-19). Eller som det står i övriga översättningar som jag har kollat i (och som jag tycker bättre om) ”Jag vill göra en väg i öknen och strömmar i ödemarken”.

Jag tror vi har det andliga liv som vi förtjänar, både för egen del och som församling. Men låt oss nu ta Herren på orden och glömma det som har varit. När det blir torrt i ditt liv och i vår församling, be då att Gud ska låta strömmarna av det levande vattnet strömma över oss igen. Om vi inte gör det så har vi enbart oss själva att skylla.

Gud fortsätter sitt verk oförtröttligt. Han skapar på nytt hela tiden. Han vill leda vår utveckling på alla plan, inte minst det andliga. Först och främst vill han upprätta det som brustit i våra liv. Han ger oss sin förlåtelse när vi kommer inför honom i bön om förlåtelse. Han leder oss, när vi låter oss bli ledda. Han fyller oss när vi låter oss bli fyllda.

Gud gör ingenting mot vår vilja. Han tränger sig inte på, men han vill hela tiden locka oss att gå vidare i våra liv.

Hela Jesu liv är en spegling av Guds inställning. Jesus säger ju själv i texten: ”Sannerligen, jag säger er: Sonen kan inte göra något av sig själv, utan bara det han ser Fadern göra. Vad Fadern gör, det gör också Sonen. Fadern älskar Sonen och visar honom allt vad han själv gör, och ännu större gärningar skall han visa honom, så att ni kommer att häpna. Ty liksom Fadern uppväcker de döda och ger dem liv, så ger också Sonen liv åt vem han vill." (Joh 5:19-21)

”Ni kommer att häpna” säger Jesus. Fadern ger liv, liksom Sonen. Jesus uppenbarar hela Herrens härlighet för oss.

Guds verk pågår ständigt i skapelsen, i församlingen och i våra egna liv. Frågan idag är utmanande: Låter vi honom göra det? Låter vi strömmarna av det levande vattnet ge liv åt våra förtorkade liv? Är vi beredda att ta emot det för egen del OCH föra budskapet om frälsningen genom Jesus Kristus vidare och göra vår församling levande och växande?

Gud vill, men vill vi? Är vi nöjda? Är vi trötta? Är vi hungriga och törstiga?

Vi tar en liten stunds tystnad och eftertanke

- - -

Gud kommer att fullborda sitt verk en dag. Allt knyts ihop i följande beskrivning i Uppenbarelseboken: ”Och han som satt på tronen sade: ”Se, jag gör allting nytt.” (– märker ni att det kommer tillbaka? – ) ”Se, jag gör allting nytt.” Och han sade: ”Skriv, ty dessa ord är trovärdiga och sanna.” Och han sade till mig: ”Det har skett. Jag är A och O, början och slutet. Jag skall låta den som törstar dricka fritt ur källan med livets vatten." (Upp 21:5-6)

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2016