Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

 

P o s t i l l a n

[Tillbaka till postillans huvudsida]


5:e söndagen i Påsktiden
Backenmässan i Backens kyrka
19 maj 2019
Tema: Att växa i tro
Text: Joh 17:9-17


Hur ska vi kunna växa i vår tro? Ja, egentligen är vår kallelse bara att leva nära Jesus. Det är bara hos honom som vår tro kan få näring och växa. Hur vi sen gör det är ganska individuellt. Samtidigt tror att det är bra att ha en plan, en strategi, som kan hjälpa oss så att vår tro kan växa, så att vår tro kan bära oss genom livet.

Jag tror att denna strategi handlar om tre saker. Det handlar om din hjärna, ditt hjärta och din vilja.

Din hjärna, dina tankar, ditt sinne, behöver bibelkunskap för att din tro ska kunna växa. När du läser Guds ord och tar till dig det som Gud vill säga till dig, så kommer din tro att växa. Det handlar både om dina favoritbibelord och om helheten, för helheten kommer att göra så att de enskilda orden får sitt sammanhang och därför en rätt förståelse.

Ditt hjärta, dina känslor, din ande behöver andlig närhet för att din tro ska kunna växa. Det handlar om att den Helige Ande får påminna dig om att du är ett Guds barn, påminna dig om allt som Jesus har gjort för dig och låta dig få vara med om andliga upplevelser, så att även känslorna får vara med, för att din tro inte bara ska vara torr kunskap.

Din vilja, din strävan, dina ambitioner behöver en helig lydnad för att din tro ska kunna växa. Det handlar om att vi kan få hur många bra råd som helst från Bibeln och i samtal med andra kristna, men om vi inte lyssnar på riktigt och tar till oss dessa råd och faktiskt lyder, så kommer det inte att ge oss nånting och vi riskerar att hamna snett, trots att vi är kristna.

Dessa tre behöver få växa samtidigt: din hjärna, ditt hjärta och din vilja, för:

  • om det bara är din hjärna och din bibelkunskap som växer, så riskerar din tro bli för intellektuell och torr.

  • om det bara är ditt hjärta och din närhet till det andliga som växer, så riskerar din tro att bli för känslosam och uppe i det blå.

  • om det bara är din vilja och din lydnad som växer, så riskerar din tro att bli för lagisk och dömande.

Och ingen av dessa saker är bra. Men om dessa tre områden får växa tillsammans, så kommer det att blomma i ditt liv, jag lovar! Då kommer din tro att växa, mogna och bli vuxen, kanske man kan säga.

För jag tror det är så här att när vi läser Bibeln, ser Guds kärlek till mänskligheten och oss personligen och tar emot det i våra liv, så faller bitarna på plats i livet, för hos Gud finns svaren på livets största frågor.

Då skapas också en längtan i oss efter att lära känna fullheten av Gud, den treenige, både Fadern – Skaparen, Jesus – Frälsaren och den Helige Ande – Hjälparen, en längtan efter att vara i Guds närhet och det är vad han helst av allt vill: vi får leva i gemenskap med honom och i denna andliga gemenskap finns Andens frukt och Andens gåvor som en naturlig del, med trygghet, kärlek, frid, en jublande glädje, lovsång och andliga upplevelser.

I denna härliga gemenskap med Gud utvecklar sig också en längtan efter att både få höra och lyda Guds ord och följa hans ledning för oss och våra liv, en vilja att leva rent, att sprida hans kärlek och att tjäna honom för att fler ska finna samma sak.

På så sätt, när hjärnan, hjärtat och viljan är i balans och växer tillsammans, kommer det att hända saker i vårt liv som vi kanske aldrig trodde var möjligt. Livet öppnar sig och blir större och mer stabilt – och det kommer att bildas svallvågor så att det även kommer att påverka andra.

Men hur ska vi lyckas med det här? Det kommer säkert såna tankar hos en del av er. Hur ska vi lyckas med det här? Och då blir det lätt kramp och prestation – och det är verkligen inte tanken, vare sig från min sida eller från Guds sida.

Det är här som sången som Ulrika sjöng nyss kommer in och hjälper oss en bra bit på vägen:

”Jag vet att du är större än alla mina tvivel, och det är för evigt din nåd som ska bära mig. Om än min tro är svag, så vet du vad min vilja är, för du är större än mitt hjärta och vet allt. Så får jag vara som jag är, och leva med den tro som jag har, och veta det, att Jesus håller mig kvar.

Jag vet att du är större än allting som mig skrämmer, och fastän jag fruktar får jag vara hos dig. Jag vet att intet kan mig skilja från din kärlek, för du är större än min svaghet och vet allt. Så får jag vara som jag är, och leva med den tro som jag har, och veta det, att Jesus håller mig kvar. Så får jag vara som jag är, och leva med den tro som jag har, och veta det, att Jesus håller mig kvar.”

Nej, varför skulle Jesus släppa taget om oss? Han är ju nära för att hjälpa oss, för att lyfta oss upp och leda oss vidare.

Jesus finns ju nära när jag inte orkar, nära när jag tvivlar, nära när jag inte förstår. Han är den ende som kan hålla den här balansen mellan hjärna, hjärta och vilja till perfektion. Jesus har gjort det ända från födelsen, genom livet, lidandet, döden, uppståndelsen och himmelsfärden. Och det har gjort att Jesus är den ende vi behöver fokusera på, inte oss själva.

Vår enda kallelse är att ta emot Jesus och leva i gemenskap med den treenige Guden, att söka Gud, fortfarande med hjärnan, hjärtat och viljan i så god balans som vi kan, men det som sen händer överlåter vi åt den Helige Ande. Som det står i bibeln: ”Inte genom någon människas styrka eller kraft skall det ske, utan genom min Ande, säger Herren Sebaot” (Sak 4:6 – Bibel-82)

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2019