Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

 

P o s t i l l a n

[Tillbaka till postillans huvudsida]


4:e söndagen efter Trettondedagen
Piteå och Långträsk kyrka
29 januari 2012
Tema: Jesus är vårt hopp
Text: Mark 4:35-41


När jag var liten brukade mamma och pappa läsa ur Barnens Bibel för mig och brorsan. Ibland när vi var bortresta och inte den med oss brukade de i stället berätta nån av berättelse ur Bibeln för oss. En av mina favoriter var just den här texten som vi läste – Jesus stillar stormen.

Den visar på ett tydligt sätt hur Jesus har samma krafter som Fadern. Det är ju en sån här otrolig grej som ingen annan skulle kunna göra om man inte vore Gud själv. Att Jesus stillar stormen är därför ytterligare ett bevis för att Jesus är Guds son och ett bevis på att Jesus har all makt att kunna hjälpa oss – och det gäller både då och nu.

Apropå barn finns det en mycket bra barnsång som jag tänkte utgå ifrån i dagens predikan, eftersom den sammanfattar allt så bra. Den låter så här:

När det stormar, när det stormar, när det stormar runt omkring mig. När det stormar, när det stormar, när det stormar runt omkring mig. Gud är stark, men jag är svag. Han hjälper mig ta nya tag. När det stormar, när det stormar, när det stormar runt omkring mig.

Vi kan ju alla ibland känna hur stormarna blåser runt omkring oss och inuti oss. Vi har så mycket turbulens i vardagen att vi till slut kan uppleva det som att vi förgås, precis som lärjungarna i båten. ”Herre, hjälp oss, vi går under”. Då får vi komma ihåg den första punkten i barnsången:

 

Gud är stark.

Ja, Gud är verkligen stark. Han håller hela världen i sin hand. Det är han som har gjort allt vi kan se. Det är han som har knycklat ihop bergskedjorna. Det är han som har skilt hav från land, mejslat ut fjordar och kustremsor, konturerna för länderna. Det är han som har släppt på vattnet ut i floderna och älvarna. Han har gjort stort som smått och han har gjort allt så fantastiskt. Det mest fantastiska är att han har gjort oss människor, skapelsens krona, skapade till hans avbild, till att vara honom lika. Allt var så underbart.

O, tänk om vi hade hållit oss till Gud redan från början, om inte Adam och Eva - och hela mänskligheten efter dessa - varit så nyfikna och högmodiga och försökt klara oss utan Gud.

Tänk om vi hade insett att Gud är så stark och att när vi har honom behöver vi inget annat. Då hade vi kanske sluppit göra upptäckten som är andra sanningen från sången:

 

Jag är svag

Ja, visst är vi människor svaga. Det märker vi fort när vi drabbas av livets motgångar. Människor kan slå sig upp till toppen på framgångens berg, men vägen ner går fortare. Det blåser hårdare på toppen, man är ännu mer utsatt. Många har på vägen upp armbågat sig fram och trampat ner andra, men de kommer att märka att det blåser hårdare på toppen. Man har nått framgång, men till vilket pris? Vem ska man luta sig mot när de verkliga vännerna är borta?

Det räcker med ett pinsamt avslöjande i tidningarna. Det räcker med några avslöjade lögner och lite fiffel för att den karriären ska vara över. Det räcker med ett börsfall för att allt man byggt upp ska raseras. Det räcker med sjukdom för att den starka kroppen ska brytas ned. Det räcker med nån tragisk händelse i familjen för att man ska bryta ihop. Allt är så bräcklig, om man bygger upp sitt liv på saker utan innehåll.

Vi människor tror att vi är gudar, osårbara, oövervinneliga, odödliga, men när verkligheten hinner ikapp oss kommer vi att märka att vi är svaga.

Det är så många som i dagens läge inte orkar med tempot och kraven. Jag är en av många som gått igenom utbrändhet och ibland balanserar på gränsen. Många kan se mig och de andra som veklingar, och det kanske vi är, men jag tror det snarare är människans naturliga reaktion på det som är onaturligt och osunt. Vi är inte skapade för att klara av alla krav som ställs på oss från alla håll.

Sanningen är att vi är svaga, mycket svagare än vi tror och vi klarar oss inte utan Jesus i båten. Det kommer alltid stormar av olika slag som skrämmer vettet ur oss. Frågan är bara vad vi gör av det?

Det är här som den tredje delen av sången kommer in:

 

Han hjälper mig ta nya tag

Vi måste inse att vi själva inte klarar av vår situation. Vi är svaga och behöver hjälp när stormarna kommer och vågorna slår in över båtkanten. Vi behöver komma inför honom som har den verkliga makten, inför honom som är stark i alla lägen, inför Gud själv, i ödmjukhet och överlåtelse, för att från honom kunna ta emot förlåtelse och den kraft vi behöver för att orka vidare.

När du är förtvivlad och står vid avgrundens rand. När du ropar ”Herre, hjälp mig, jag går under”, när du kommer till Jesus, när du böjer dig inför honom som har styrkan, då kommer Jesus att huta åt stormen och vågorna och allt kommer att bli lugnt. ”Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus” (Fil 4:7).

Till sist står detså här i profeten Jesajas bok: ”Har du inte förstått, inte hört? Herren är en evig Gud, han har skapat hela jorden. Han blir inte trött, han mattas inte. Ingen pejlar djupet av hans vishet. Han ger den trötte kraft, den svage får ny styrka. Unga män kan bli trötta och mattas, ynglingar snava och falla, men de som litar till Herren får ny kraft, de får vingar som örnar. De springer utan att bli trötta, vandrar utan att mattas” (Jes 40:28-31).

Så när det stormar runtomkring dig och inuti dig, kom ihåg att: ”Gud är stark, men jag är svag. Han hjälper mig ta nya tag”.

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2016