Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

 

P o s t i l l a n

[Tillbaka till postillans huvudsida]


2:a söndagen efter Trettondedagen
Gudstjänst i Backens kyrka
15 januari 2017
Tema: Livets källa
Text: Joh 5:31-36


Tänk om nån skulle berätta för dig att han hört talas om en man som hoppade från ett flygplan, men hade glömt fallskärmen. Fallskärmshopparen föll tusen meter rakt ner i backen, men överlevde.

Skulle du tro på den berättelsen? Jag skulle definitivt inte göra det. Det är självklart att han slog ihjäl sig. Ingen överlever ett fall på tusen meter. Men vi kan fundera över vad som skulle krävas för att vi, trots allt, skulle tro på en sån omöjlig berättelse?

Först och främst handlar det ju om vem som berättar det. Om det är en trovärdig person, en som man litar på, då kanske det skulle kunna finnas en liten, liten möjlighet. Men om det bara är nånting som denne har hört, då är det genast ännu mer tveksamt. Skrönor sprids ju som bekant ganska lätt.

Det är nog först när något vittne berättar vad han eller hon sett med egna ögon som man kan börja ana att det kanske ligger nån sorts sanning bakom. Men det vi mest av allt behöver för att kunna tro på nån sån otrolig händelse är bevis. Antingen att vi själva varit med om händelsen, eller att vi får möta fallskärmshopparen själv.

Nu är det här med fallskärmshopparen bara ett påhittat exempel, men jag ska berätta en annan ofattbar sak, nånting som dessutom är sant.

Vet du om att du har möjligheten att få ett nytt liv? Vet du om att ditt liv kan förvandlas till nåt underbart och sprudlande? Du kanske tycker du har ett bra liv redan nu – det är jättebra! – men det kan bli ännu mer fyllt av liv, glädje, kärlek, trygghet och frid. Ditt liv kan få ytterligare en dimension när du låter Jesus bli din personlige frälsare. Då kommer inte längre ditt liv att avslutas i och med döden, utan döden blir bara en övergång till det liv som Jesus har förberett för oss i himlen. Jesus sa själv att han har kommit för att vi ”ska ha liv, och liv i överflöd” (Joh 10:10).

Tror du mig?

Det är kanske helt nytt för dig, eller också har du kanske hört det förut och är lite skeptisk, men tänk om det är sant? Tänk om det är möjligt att bara få ta emot ett liv som innehåller så mycket mer än det nuvarande, hur bra det än kan vara? En osannolik berättelse om en fallskärmshoppare kanske inte spelar så stor roll, men det här med Jesus är mycket viktigare, värt att undersöka sanningen bakom.

Dagens evangelietext handlar om att vittnesbördet om Jesus inte togs emot ens på hans egen tid. Jesus gick tvärs emot den tidens religiositet och han följde inte det gängse mönstret. De som tog sin judiska tro på allvar ifrågasatte Jesus starkt och menade att han bröt mot sabbatsbudet och dessutom sade sig vara Guds son.

De måste ha varit blinda, bildligt och bokstavligt. För just innan hade Jesus botat en sjuk man vid Betesdadammen och han hade gjort och sagt en massa andra gudomliga saker. För mig är det ingen tvekan att Jesus är Guds son. Ingen annan skulle kunna göra såna underverk och vara så helt igenom kärleksfull i ord och handling.

Men judarna trodde inte, trots att många vittnen kunde bekräfta detta. Det är märkligt. Vi ska titta på några av dessa vittnen från dagens text och några verser efter.

För det första var det Johannes Döparen som hade vittnat om Jesus. Han hade sagt till folket vid Jordan att Messias var på gång och sedan, i samband med Jesu dop, bekräftat att Jesus är Guds son: Han sa: ”Jag har sett Anden komma ner från himlen som en duva och stanna över honom. Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa med vatten sade till mig: ’Den som du ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper med helig ande.’ Jag har sett det, och jag har vittnat om att han är Guds utvalde” (Joh 1:32-34).

För det andra hade Gud själv gett en ännu tyngre bekräftelse vid samma tillfälle: ”Du är min älskade son, du är min utvalde.” (Luk 3:22). Jesus säger: ”Fadern som har sänt mig har själv vittnat om mig. Men ni har aldrig hört hans röst eller sett hans gestalt, och ni har inte behållit hans ord, eftersom ni inte tror på honom som han har sänt.” (Joh 5:37-38)

För det tredje såg judarna inte ens sambandet med skriftens vittnesbörd. Jesus säger: ”Ni forskar i skrifterna därför att ni tror att de kan ge er evigt liv. Just dessa vittnar om mig, men ni vill inte komma till mig för att få liv.” (Joh 5:39-40)

Men det vittnesbörd som verkligen borde ha fått judarna att få upp ögonen är just allt som Jesus gör. Det är det starkaste vittnesbördet. Jesus säger: ”De verk som Fadern har gett mig i uppdrag att fullborda, just de som jag utför, vittnar om att Fadern har sänt mig” (Joh 5:36) 

Visst borde väl fariséerna och de skriftlärde, överstepräster och troende judar kunnat inse att Jesus är Guds son och därmed kunnat tro på honom? Bevisen är ju klara. Tycker jag i alla fall. Vittnesbörden om Jesus borde ha kunnat öppna deras ögon, men det var ett fåtal som gjorde det.

Men hur är det med oss? Hur är det med dig? Kan du tro på det här budskapet? Behöver du mer bevis? Vad skulle kunna få dig att tro på Jesus och ta emot det här överflödande livet som Jesus vill ge oss?

Du har samma vittnesbörd som judarna. Visserligen är det jag som har refererat till dem här i predikan, men du kan själv undersöka dem i Bibeln. Du har samma vittnesbörd, utom möjligen en sak -  och det är det allra viktigaste:  

Jag tror att du själv måste möta Jesus innan du kan förstå vem han är. Jag tror att du måste uppleva Jesus innan du kan tro. Det är först i mötet med Jesus som vi steg för steg kan börja lära känna honom och steg för steg upptäcka vad kristen tro egentligen handlar om.  

Var finns Jesus då? Jo, han finns här idag, i sin kyrka, i sin församling, mitt bland er som han älskar över allt annat. Det här har du säkert hört många gånger, men kanske aldrig riktigt upplevt. Men han är här, efter sitt löfte, mycket närmare och mer kärleksfull än du anar. Men det kan vara så att Jesus är på ett helt annat sätt än du förväntar dig.  

Jesus finns nämligen i det som är annorlunda, inte i det vardagliga. Tro inte att vår värld, vår kunskap, våra begränsade hjärnor, våra gängse värderingar, ja, inte ens livet självt kan leda oss rätt. Nej, sök i det som är annorlunda:  

  • Livet är fyrkantigt – sök i det som är utanför ramarna.
  • Livet stävar i bara en riktning – sök åt motsatt håll.
  • Livet är stressig – sök i lugnet, sök i vilan och i de stilla stunderna.
  • Livet kräver så mycket – sök i det kravlösa
  • Livet är splittrat – sök i det som gör dig hel igen
  • Livet handlar bara om ytan – sök i stället på djupet
  • Livet gör oss hårda och styvnackade - sök i att ödmjukt böja knä vid nattvardsbordet.
  • Livet förändras allt snabbare – sök i det gamla beprövade
  • (men samtidigt är livet statiskt och föränderligt) Livet är statiskt och oföränderligt – sök i det levande
  • Livet har förutfattade meningar om tron – sök i det nya, förutsättningslöst
  • Livet bygger på att vi ska vara vuxna och rationella – sök som ett nyfiket barn
  • Livet krånglar till saker – sök i enkelheten
  • Livet bygger på hjärnans kunskap – sök i hjärtat
  • Livet är kortsiktigt – sök det som är evigt
  • Livet blundar för det gudomliga – öppna ögonen och du kommer att se

 

Be så ska du få, sök, så ska du finna, bulta, så ska dörren öppnas – för dig!

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2017