Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

 

 

 

P o s t i l l a n

[Tillbaka till postillans huvudsida]


Pingstkonferensen 2015
Ekumenisk gudstjänst i Djupvikskyrkan
21 maj 2015
Tema: Vi skall alla förvandlas
Text: 1 Kor 15:51


Temat för idag är ”Vi skall alla förvandlas”. Det är en mening som är hämtad från 1:a Korinthierbrevets femtonde kapitel.

Det låter ju fantastiskt och mycket intressant, men vad handlar det om egentligen? Så här står det i vers 51 och 52: ”51Vad jag nu säger er är ett mysterium: vi skall inte alla dö, men vi skall alla förvandlas, 52i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty den kommer att ljuda, och då uppstår de döda i oförgänglig gestalt, och vi förvandlas.” (1 Kor 15:51-52)

Av dessa kraftfulla verser kan vi förstå att när den sista basunen ljuder, då ska de döda uppstå och att de som inte har dött, kommer att förvandlas. Och det handlar om en uppståndelse i oförgänglig gestalt.

Vi förstår ATT det ska ske en förvandling. Det står NÄR det ska hända, men vi kanske bara anar VAD som ska hända. Jag tror vi får lite större klarhet om vi läser dessa verser i sitt sammanhang. Vi ska läsa 1 Korinthierbrevet 15, vers 35-58. Men innan dessa vill jag lägga till att många av våra bibelöversättningar har satt rubriker på till exempel detta stycke. Det ger oss en ledtråd till vad det handlar om.

 

Rubriker

Några av de bibelöversättningar jag har tittat på har följande rubriker:

  • Bo Giertz ställer frågan ”Hur uppstår de döda?”

  • New Century Version ”What Kind of Body Will We Have?”, alltså ”Vilken sorts kropp kommer vi att ha?"

  • Parafrasen ”Handbok för livet” delar upp det i ”Jordiska och himmelska kroppar”

  • Svenska Folkbibeln benämner stycket med det uttryck vi ofta använder inom kyrkan: ”Uppståndelsekroppen”, samma sak med flera andra engelska översättningar.

  • New King James Version talar om det närliggande ”A Glorious Body” som väl närmast kan översättas som ”En härlighetskropp”.

Nej, det är ingen tvekan om att det handlar om nåt nytt som väntar rent kroppsligen efter döden. Bibel 2000 konstaterar mycket riktigt att ”Uppståndelse är förvandling”.

Nu till texten: 1 Korinthierbrevet 15:35-58:

35Nu undrar någon: ”Hur uppstår de döda? Hurdan kropp har de när de kommer?” 36Vilken enfaldig fråga! Det du sår får inte liv om det inte dör. 37Och när du sår är det inte den blivande växten du sår utan ett naket sädeskorn eller något annat frö. 38Men Gud ger det den gestalt han har bestämt, och varje frö får sin egen gestalt. 39Alla kroppar är inte likadana, människorna har sina, boskapen sina, fåglarna sina och fiskarna sina. 40Vidare finns det himmelska kroppar och jordiska, men de himmelska har sin glans och de jordiska har en annan. 41Solen har sin glans, månen sin och stjärnorna sin. Ja, alla stjärnor har olika glans.

42Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som blir sått förgängligt uppstår oförgängligt. 43Det som blir sått föraktat uppstår i härlighet. Det som blir sått svagt uppstår fullt av kraft. 44Det som blir sått som en kropp med fysiskt liv uppstår som en kropp med ande. Finns det en kropp med fysiskt liv, så finns det också en med ande. 45Och så står det skrivet: Den första människan, Adam, blev en varelse med liv. Men den siste Adam blev en ande som ger liv. 46Det andliga kommer alltså inte först, utan det fysiska; därefter kommer det andliga. 47Den första människan kom från jorden och var jord; den andra människan kom från himlen. 48Som den jordiska var, så är också de jordiska, och som den himmelska är, så är de himmelska. 49Och liksom vi blev en avbild av den jordiska, skall vi också bli en avbild av den himmelska.

50Men det vill jag ha sagt, bröder: kött och blod kan inte ärva Guds rike, och det förgängliga kan inte ärva oförgänglighet. 51Vad jag nu säger er är ett mysterium: vi skall inte alla dö, men vi skall alla förvandlas, 52i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty den kommer att ljuda, och då uppstår de döda i oförgänglig gestalt, och vi förvandlas. 53Detta förgängliga måste kläs i oförgänglighet och detta dödliga kläs i odödlighet. 54Men när det förgängliga kläs i oförgänglighet och det dödliga i odödlighet, då blir det så som skriftordet säger: Döden är uppslukad och segern är vunnen. 55Död, var är din seger? Död, var är din udd? 56Dödens udd är synden, och synden har sin kraft i lagen. 57Gud vare tack som ger oss segern genom vår herre Jesus Kristus. 58Stå därför fasta och orubbliga, mina kära bröder, och ge ut er helt i arbetet för Herren. Ni vet ju att han inte låter er möda vara förspilld.” (1 Kor 15:35-58)

Det finns mycket att säga om allt detta, men jag ska koncentrera mig kring frågorna ”Vad ska hända?” och ”När ska det hända?”. Då har ni strukturen för undervisningen.  

Vad ska hända?

  • De döda ska uppstå

Paulus skriver i 1 Thessalonikerbrevet: ”13Bröder, vi vill att ni skall veta hur det går med dem som avlider, så att ni inte behöver sörja som de andra, de som inte har något hopp. 14Om Jesus har dött och uppstått, vilket vi tror, då skall Gud också genom Jesus föra till sig de avlidna tillsammans med honom.” (1 Thess 4:13-14)

Ja, tänk vilket hopp vi bär på som kristna! Jesus säger: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, 26och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.” (Joh 11:25-26). För Jesus är inte döden något som helst problem, eftersom han har besegrat den genom sin uppståndelse.

Jesu uppståndelse är nyckeln till det nya livet, nyckeln till vår egen uppståndelse, Ja, Jesus har nyckeln till döden och dödsriket. Han säger själv i Uppenbarelseboken: ”Var inte rädd. Jag är den förste och den siste 18och den som lever. Jag var död, och se, jag lever i evigheters evighet, och jag har nycklarna till döden och dödsriket.” (Upp 1:17b-18)

Vi får del i uppståndelsen genom dopet: ”3Vet ni då inte att alla vi som har döpts in i Kristus Jesus också har blivit döpta in i hans död? 4Genom dopet har vi alltså dött och blivit begravda med honom för att också vi skall leva i ett nytt liv, så som Kristus uppväcktes från de döda genom Faderns härlighet. 5Ty har vi blivit ett med honom genom att dö som han skall vi också bli förenade med honom genom att uppstå som han.” (Rom 6:3-5)

Det är Jesu uppståndelse allt hänger på. Hade Jesus bara dött på korset hade han inte varit mer än en förebild för oss, på sin höjd, för han skulle i så fall ha varit en lögnare, eftersom han förutsagt sin uppståndelse. Döden på korset, Jesu offerdöd, är grunden till försoningen och frälsningen. Och att Gud har godtagit detta offer bevisas i uppståndelsen. Vi är frälsta och försonade med Gud genom Jesu död och uppståndelse.

Uppståndelsen öppnar upp alla möjligheter vi har i livet tillsammans med den uppståndne. Vi får leva med honom här och nu och sen i himlen, på den plats som han har förberett för oss var och en. Döden är besegrad och har ingen slutgiltig makt över oss längre. Ja, vi kommer ju att dö den jordiska döden, men det är bara passagen till det nya livet. Din dödsdag är inget annat än din himmelska födelsedag. Och hur underbart låter inte det?

Allt detta är förutsagt genom profeten Jesaja, som levde 700 år före Kristus: ”8Han skall utplåna döden för alltid. Herren Gud skall torka tårarna från alla kinder och göra slut på sitt folks förnedring överallt på jorden. Herren har talat.  9Den dagen skall man säga: Se, detta är vår Gud, den räddare vi hoppades på. Detta är Herren som vi hoppades på, låt oss jubla av glädje, han kom till vår räddning.” (Jes 25:8-9)

Det första som ska hända är alltså att de döda ska uppstå, tillsammans med Jesus. Och det andra som händer är att de som ännu inte har dött ska förvandlas. Det här gäller alltså dig, just nu, ifall Jesus kommer tillbaka i kväll. Paulus skriver att:

  • Vi ska alla förvandlas

Ja, alla vi som är kvar kommer att förvandlas.

Paulus skriver i Filipperbrevet: ”20Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, herren Jesus Kristus. 21Han skall förvandla den kropp vi har i vår ringhet så att den blir lik den kropp han har i sin härlighet, ty han har kraft att lägga allt under sig.” (Fil 3:20-21)

Det handlar om kroppens uppståndelse, men inte vilka kroppar som helst. Det handlar inte om våra jordiska, skröpliga kroppar, utan om det som vi kallar för ”härlighetskropp” eller ”uppståndelsekropp”.  

Som vi läste: ”Det som blir sått förgängligt uppstår oförgängligt. 43Det som blir sått föraktat uppstår i härlighet. Det som blir sått svagt uppstår fullt av kraft.”

Vi blir förvandlade till något oförgängligt, odödligt, evigt, något som är fyllt av Guds härlighet, fyllt av Guds kraft.

Ja, vad stod det mer om denna härlighetskropp? Den består inte av kött och blod, eftersom det inte kan ärva Guds rike, men ändå är härlighetskroppen identisk med vår jordiska kropp, precis som Jesu förhärligade kropp är identisk med hans jordiska kropp, samtidigt som den är förvandlad, fri från all jordisk begränsning.

Ett tydligt exempel på detta är när Jesus möter sina lärjungar efter uppståndelsen: ”26En vecka senare var lärjungarna samlade igen, och Tomas var med. Då kom Jesus, trots att dörrarna var reglade, och stod mitt ibland dem och sade: ”Frid åt er alla.” 27Därefter sade han till Tomas: ”Räck hit ditt finger, här är mina händer; räck ut din hand och stick den i min sida. Tvivla inte, utan tro!” 28Då svarade Tomas: ”Min Herre och min Gud.” 29Jesus sade till honom: ”Du tror därför att du har sett mig. Saliga de som inte har sett men ändå tror.” (Joh 20:26-27)

Lärjungarna kände igen Jesus. Det var samma kropp, till och med hålen efter spikarna och såret i sidan, fanns där, men samtidigt läste vi att han plötsligt var där mitt ibland dem, trots att dörrarna var låsta. 

Hursomhelst: Det är detta som är Guds tanke med dig och mig: en förvandling från det jordiska till det himmelska, från det förgängliga till det oförgängliga, från det svaga till det kraftfulla, från döden till livet. Det är Guds längtan för hela skapelsen, att vi alla ska upprättas och förvandlas till det vi var tänkta till från första början.  

Det står i slutet av Uppenbarelseboken, när allt fullbordas och Gud bor bland sitt folk: ”Gud själv skall vara hos dem, 4och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta.” 5Och han som satt på tronen sade: ”Se, jag gör allting nytt.” (Upp 21:3b-5a)

Då fullbordas också det som var ursprungstanken när Gud skapade människan till sin avbild.

 

När ska det hända?

Vi återvänder till vår nyckelvers: ”51Vad jag nu säger er är ett mysterium: vi skall inte alla dö, men vi skall alla förvandlas, 52i ett nu, på ett ögonblick, vid den sista basunens ljud. Ty den kommer att ljuda, och då uppstår de döda i oförgänglig gestalt, och vi förvandlas.” (1 Kor 15:51-52)

Ja, när ska det hända? Vid den sista basunens ljud.

Jesus säger så här om sin återkomst: ”29Strax efter den tidens lidanden skall solen förmörkas och månen mista sitt sken. Stjärnorna skall falla från skyn och himlens makter skakas. 30Då skall Människosonens tecken synas på himlen, och då skall alla jordens stammar höja klagorop, och man skall få se Människosonen komma på himlens moln med makt och stor härlighet. 31Och han skall sända ut sina änglar vid ljudet av en stor basun, och de skall samla hans utvalda från de fyra väderstrecken, från himlens ena gräns till den andra.” (Matt 24:29-31)

Detta samlande ser ur så här enligt vad Paulus skriver i 1:a Thessalonikerbrevet 4: ”När Herren själv stiger ner från himlen och hans befallning ljuder genom ärkeängelns röst och Guds basun, då skall de som är döda i Kristus uppstå först, 17och därefter skall vi som är kvar i livet föras bort bland molnen tillsammans med dem för att möta Herren i rymden. Och sedan skall vi alltid vara hos honom. 18Ge nu varandra tröst med dessa ord.” (1 Thess 4:13-18)

Ja, vare sig vi ligger i våra gravar när Jesus kommer tillbaka eller om vi finns kvar i livet och ser fram emot att bli förvandlade, så väntar vi på en fantastisk framtid tillsammans med Jesus i himlen.

 

Fjärilens förvandling

Jag skulle vilja avsluta med en väldigt fin bild och jämförelse. Den utgår från en dikt av Bo Setterlind.

Säg inte, att ingenting blir kvar
av den vackraste fjärilen livet gav.
Säg inte, att vingarnas färg bleknar bort
och försvinner i vinden som stoft, som stoft
Om fjärilens kropp måste gömmas i grav
är ändå den svindlande flykten kvar.

Jag tycker om den här fina bilden av en fjäril. Jag tror den kan lära oss nåt om kvällens ämne. Vi kan ju konstatera att denna lilla varelse genomgår en fascinerande utveckling, en härlig förvandling. Den börjar som ett litet ägg och ur ägget föds en liten larv. Larven äter i sig gröna blad och växer i storlek. Under växandet ömsar de skinn några gånger och när larven är fullvuxen spinner den in sig i en kokong och förvandlas till en puppa. Till sist kläcks den färdiga fjärilen ur puppan och flyger iväg på nya äventyr.

Jag tror att en människas liv faktiskt kan jämföras med fjärilens, men kanske inte på det sätt som vi först tänker oss. Vi föds och vi växer upp. Vi är som dessa larver, äter, växer och genomgår olika faser i livet när vi, så att säga, ömsar skinn. Vi känner inte till nåt annat. Men vår Skapare har nåt fantastiskt i beredskap åt oss.

Vi vet ju alla att vårt jordiska liv är begränsat. Men det finns också möjligheten till en fortsättning, eftersom Gud inte ville att döden skulle ha sista ordet. Döden är därför bara som när fjärilslarven spinner in sig i kokongen och blir en puppa. Då återstår fortfarande det viktigaste, när den vackra fjärilen till sist bryter sig ur och börjar leva det liv som den var ämnad till ända från början.

Jag tror, som jag varit inne på, att Gud har den tanken med oss var och en, att döden bara ska vara en passage till det liv som han har förberett för oss. Jesus kom till världen för att göra detta möjligt. Han gav sitt liv på korset för att vi skulle få leva. På samma sätt som Jesus uppstod på tredje dagen kommer även vi att få uppstå, precis som fjärilen som kryper ur puppan.

Om en stund ska vi sjunga en psalm som har texten: ”Lär mig, du fjäril, vingad, lätt, vad Herren ock åt mig berett, där du mot höjd dig svingar. Igår dig puppan inneslöt, idag du glad ditt fängsel bröt: min själ skall ock få vingar.”

Ja, det får vara vår bön, att våra själar ska få vingar, att Jesus tar hand om oss, så att vi alla, likt vackra fjärilar, får flyga ut på himmelens sommarängar, det eviga liv som vi är förberedda till.

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2016