Andaktsrummet:

[Predikan]

[Postillan]

[Predikoarkivet]

[Guldkorn ur Bibeln]

[Bibelord]

[Påskdramat]

[Vägen]

 

 

P o s t i l l a n

[Tillbaka till postillans huvudsida]


13:e söndagen efter Trefaldighet
Piteå kyrka
30 augusti 2015
Tema: Medmänniskan
Text: Luk 10:23-37


Kan ni receptet på sockerkaka?

En av de olika varianterna kan vara så här:

200 gr margarin
2 ½ dl strösocker
3 ägg
4 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
2 tsk vanillinsocker

(Det har jag slagit upp i en bok)

Vi människor tycker ofta det är bra att veta exakt hur man ska göra för att uppnå en sak, vare sig det gäller sockerkaka eller nåt annat. Det känns tryggare, för om jag följer bruksanvisningen eller receptet så blir det bra, skulle det råka misslyckas så är det fel på receptet – tror vi i alla fall. Men jag tror att det synsättet är ganska bedrägligt. Det räcker inte bara med att blanda i rätt ingredienser. Man måste följa själva beskrivningen också, ha ugnen på rätt gradantal t ex.

Ett sockerkaksrecept går säkert att improvisera fram, men det är inte säkert det blir lyckat. Det kan vara svårare med andra saker.

Kan ni receptet för att få evigt liv?

Den laglärde mannen i texten gav själv svaret på sin fråga: "Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.

Receptet för att få evigt liv kanske ser lätt ut, men när man tittar lite närmare på vad det innebär så blir det däremot mycket svårare att följa. Vem kan med ärligt hjärta säga att han älskar Gud över allting annat? Vem kan säga att man i alla livets skeden först tänker på Gud och på relationen med honom. Går stunderna med Gud före favoritsysselsättningen. Går han före TV-tittandet i alla lägen?

Och älskar du din nästa som dig själv? Ställer du upp i ur och skur för vem som helst? Okej, kanske för din familj och dina allra närmaste vänner, men vad gör du för dina ovänner? Vad gör du för de som befinner sig långt borta? Tar du hand om alkisen som ligger på trottoaren helt utslagen. Har du tålamod med den jobbiga personen som verkligen vill prata med dig just nu för 93:e gången?

Det kan till synes vara ett lätt recept att följa, men höjden bredden, vidden och djupet av det dubbla kärleksbudet är oändligt. Det omfattar hela dig och hela Guds skapelse. Jag skulle vilja säga att det är omöjligt att följa.

När man inser detta att det är omöjligt att på egen hand få evigt liv, genom det man säger och gör, det är först då som vi är mottagliga för det glada budskapet om Jesus Kristus: "Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv" (Joh 3:16).

Vi människor är som den slagne mannen. Vi hade från början det eviga livet i paradiset, men ondskans makter klubbade ner oss och stal detta från oss. Djävulen avskydde oss eftersom vi var Guds barn, arvtagare till riket, det vackraste i skapelsen. Vi blev lämnade på marken, illa tilltygade, blödande och halvdöda.

Allehanda falska präster och profeter av olika slag har genom årens lopp kommit och gått förbi, de kan inte hjälpa oss. Vi trodde ett tag att vi skulle kunna hjälpa oss själva, men det fanns inte en chans. Olika religioner går förbi, de kan inte hjälpa oss. Österländska mystiker går förbi, de kan inte hjälpa oss. Amnesty International går förbi, de kan inte hjälpa oss. Greenpeace och miljörörelsen kan inget göra. Politiker, revolutionärer och frihetskämpar kan inget göra.

Många gör bra saker, men ingen kan ge oss hälsan tillbaka.

De kanske lovar. De kanske till och med försöker, men ingen kan ge oss livet tillbaka, ingen kan ge läkedomen och det som håller att leva och tro på även efter döden. Ingen kan ge oss det eviga livet tillbaka. Ingen, förutom en enda: Jesus Kristus. Han är som den barmhärtige samariern. Han är den ende som stannar upp och verkligen kan hjälpa oss.

Tänk om människor kunde inse detta. Jesus går inte förbi oss, han ger inte tomma löften. Han böjer sig i stället ner för att förbinda alla våra yttre och inre sår, allt det som plågar oss, all smärta vill han ta bort, ångesten inför döden, frustrationen över att livet ingenting är värt. Han vill också ta hand om oron över våra nära och kära, och allt det vi har dåligt samvete för att vi inte har gjort för vår nästa. Jesus vet om att vi inte klarar av att följa receptet för att få evigt liv. Det var ju därför han kom.

Jesus gjorde allt som han sändes hit till jorden för att göra. Han bekämpade och besegrade ondskans makter när han dog på korset och uppstod igen på tredje dagen. Vi kanske inte alltid märker av det idag, men ondskan är besegrad och en dag ska ondskan vara borta. Det är den dag när Jesus kommer tillbaka till jorden för att hämta de som tillhör honom till himlen. Om vi vill så får vi tillhöra den skaran. Men till dess behöver vi vård, precis som den slagne mannen.

Den barmhärtige samariern var tvungen åka vidare, men han lämnade den slagne mannen så att han skulle få vård och han lovade att han skulle komma tillbaka. Så är det även med Jesus. När han hade fullgjort sitt uppdrag for han till himlen igen, men han lovade att han ska komma tillbaka. Tills dess så har han sett till att vi ska få den vård vi behöver. Vi får ta emot helande till kropp och själ hela tiden, genom den Helige Ande, i t ex bibelordet och gudstjänsten.

När vi lever nära Jesus, vill vara hans barn, har våra liv i hans vård, så får vi också hans välsignelse över våra liv och vi får vara trygga.

Jesus sa i början av texten till lärjungarna: ”Saliga de ögon som ser vad ni ser. Många andra har sökt och velat se det ni kan se, men de har inte upptäckt det, men ni har sett och hört”. Lärjungarna hade fått se vem Jesus var. De hade vandrat med honom och de hade förstått vem han var, kanske inte helt och fullt än, men helheten skulle komma efter uppståndelsen. Förhoppningsvis har även du fått se åtminstone en glimt av vad Jesus kan och vill göra för dig. Om du tar detta till dig, då kan även du vara lycklig, ja, till och med salig. "Saliga de ögon som ser vad ni ser".

Men vad är det att vara salig? Jo, saligheten är den glädje som är förknippad med att vi tillhör Guds rike, tillhör Jesus och vissheten om att ingenting kan dra oss ur hans hand. Saligheten är den andliga glädje som vi får del av genom frälsningen i Jesus Kristus.

Lärjungarna hade fått uppleva vem Jesus var, sett hans härlighet. Deras salighet tar sig därför uttryck i lovprisning, tacksägelse och kärlek, kärlek till Gud och människor. Låt därför din salighet få leda dig till sådan tjänst också: lovprisning, tacksägelse och kärlek, kärlek till Gud och människor, i ord och handling.

Hur ska vi då till sist tolka det dubbla kärleksbudet som är receptet för det eviga livet?

- Tro på Jesus som din Frälsare! Ta emot hans kärlek!
- Följ Jesus på kärlekens väg! Se på Jesus som din förebild! Gör som den barmhärtige samariern, se din medmänniska och gå inte bara förbi.

 

© Sven-Bertil Grahn 1999-2016